Det var Idrottens dag i Almedalen i går. Det började med en tre kilometer lång morgonvandring runt Visby. Och avslutades med fotboll mellan Sverige och USA på storbildsskärm på Stora Torget.
Under dagen genomfördes en mängd aktiviteter i Almedalen. Och så var det förstås seminarier. Totalt lyckades idrotten få ihop 21 programpunkter under en dag. Det kallar jag ostraffbart.
Själv valde jag ämnet "Vad är världens bästa idrott?". Jag försöker hitta seminarier som har en lokal prägel. Samtalet handlade mycket om värdegrundsarbete. Och här har Visby Tennisklubb lyckats väldigt väl. Därför fanns företrädare för klubben med under det här samtalet.
Förr pratade klubben mest ekonomi och skulder, för en alldeles för dyr rackethall, med sina medlemmar. Ungdomsintresset var avtagande och klubben gjorde inte speciellt många framsteg. Visby TK stod helt enkelt vid ett vägskäl.
2008 ändrades bilden. Då hade klubben tagit kontakt med Gotlands Idrottsförbund. Konsulenten Jan Christofersson hjälpte till med ett värdegrundsarbete utformat av SISU, som är idrottsutbildare.
Nu jobbar Visby TK med värdeorden glädje, utveckling och det ska så småningom ge framgång.
Att bara lyssna på klubbens ordförande Henrik Johansson och heltidsanställde sportchefen Simon Röcklinger gör att man blir glad.
Visby TK har i dag 400 medlemmar. 130 av dem är aktiva ungdomar och juniorer. Klubben anordnar tennislekgrupp för femåringar, och nybörjartennis för sjuåringar.15 ledare jobbar ideellt för klubben, och glädjen är stor.
Visby TK dras fortfarande med sju miljoner i skuld, men har en framtidstro.
"Sedan vi satte oss ner och sa vad vi ville med vår verksamhet går allt mycket lättare. Nu pratar vi inte skulder längre, utan hur vi ska gå vidare", berättade Henrik Johansson inför en fullsatt salong i Bryggarsalen på Mellangatan.
Visby Tennisklubb vill ha sina ungdomar hängande i hallen så ofta som möjligt. Göra andra saker när de inte spelar. Spela spel, och läsa läxor. Och sedan spela en timme tennis när en bana blir ledig.
Visby Tennisklubb är en klubb i harmoni. Det är en sak som är klar.
***
Tidigare skrev jag att ett seminarium den här veckan var heligt i min bok. Jag skulle absolut inte missa samtalet mellan SvT:s Bert Sundström och Afrah Nasser, bloggare från Jemen. Men naturligtvis missade jag just det programmet. Men ibland händer det saker i livet som det inte går att styra över. Det här visar med eftertryck hur svårt det är att planera den här veckan som lyssnare. Det händer så otroligt mycket, så det är lika bra att ta dag för dag. Att jag aldrig lär mig.