När jag var barn hatade jag att dansa runt midsommarstången. Sedan mer än 20 år har jag istället skaffat min egen midsommartradition – och det redan veckan innan midsommar. Att som journalist fritt få välja intervjuperson bland alla spännande människor med Gotlandsanknytning är en lyx. Skådespelare och företagsledare, alla har självklart tackat ja till att vara gäst i GA:s midsommarkrans. För det är mitt enda krav: Midsommarkrans på och stor bild på förstasidan och ett uppslag i tidningen – med spännande läsning under midsommarhelgen.
Det har varit Sven Wollter och Eva Röse, Andreas Nilsson och Lennart Hellsing, Yvonne Lombard och Mari Jungstedt. Listan är betydligt längre än så. De första åren var jag bara kransbindare, chaufför och fotograf, numera är det jag som också skriver.
Morgonen inleds med jakten på blommor. Jag vet precis vad som behövs, och var de växer. Basen i en stadig krans som tål en fotosejour är blåeld och gulreseda. I den binder jag in blommor från vildros och prästkrage, en och annan blåklocka, vallmo eller vad jag mer kan hitta.
Med en krans på sitt huvud slappnar de flesta av och intervjuerna har utan undantag varit fantastiska. Årets midsommargäst Hanna Wiman är inget undantag. Hon vänder pandemin och ett tungt år ryggen och växer så att säga på insidan. Inget kan väl vara mer hoppfult än att livet och mänskligheten går vidare!
Trevlig läsning önskar jag dig, med hopp om en riktigt glad sommar!