En katastrof för boende i Hangvar

Det började lördagen före midsommar, då en av Hangvarbon Bror Hanssons grannar upptäckte att det egna vattnet luktade illa, "som inlagd sill". I området finns inget kommunalt vatten och avlopp, utan alla fastigheter har egna brunnar.
Bror ringde miljö- och hälsoskyddskontoret, som kom och tog vattenprov. Provet lämnades dock inte in i tid, så ett par dagar senare tog Bror ett prov från sin egen brunn. Det lämnades till Scancem research i Slite och resultatet visade väldigt höga halter av E. coli- och coliforma bakterier, alltså tarm- och jordbakterier.
Miljö- och hälsa fick ta del av resultatet och konstaterade att föroreningen troligen kom från någon form av djurhållning. En annan möjlig förklaring menade kontoret var den senaste tidens myckna regnande, men det kom efter vattnet hade blivit obrukbart. Fem närliggande hushåll fick sitt vatten utdömt och har nu själva bekostat nya provtagningar.
Provtagningar av Brors brunn visade än högre värden, 9200 coliforma respektive 2400 E. colibakterier per 100 milliliter vatten. Livsmedelsverkets gränsvärden är 500/100 respektive 10/100.
Innan det uppdagades att halterna av tarmbakterien E. coli var mer än 200 gånger för höga, så hade Brors son hunnit dricka så pass mycket vatten att det resulterade i över en veckas magsjuka.
<span class=MR>Vattnet stinker</span>
I dagsläget går vattnet inte ens att duscha i; så fort man spolar i någon av kranarna börjar det stinka. Toaletterna används, men familjen har blivit rådd av Scancem att stänga locket innan de spolar för att bakterierna inte ska spridas.
Bror har tagit på sig att hämta färskvatten i Kappelshamn, så att han och grannarna ska kunna laga mat och diska. Tvätt och dusch sköter de hos en son som bor i närheten.
Vatten till djuren några hästar och ett femtontal köttdjur hämtar han vid en annan fastighet, men planen är att skaffa en pump och ta från en å i närheten för att det ska bli mindre jobb.
Dessutom pumpar han ut ett par kubikmeter brunnsvatten, "för att hjälpa naturen på traven". Vattnet fraktar han till ett eget fält en bra bit bort.
Förutom allt merjobb kostar den uppkomna situationen pengar. Dels för hämtning av vatten, så kostar varje vattenprov 600 kronor. Nu har man bestämt att fördela provtagningsbördan mellan de drabbade hushållen.
Bror är frustrerad och menar att inget tycks hända, att miljö- och hälsoskyddskontoret inte verkar speciellt aktivt vad gäller att spåra källan och hjälpa de drabbade att få en fungerande vardag i väntan på att så sker.
<span class=MR>Kan vara läckande brunn</span>
I går, medan GA besökte Bror, kom beskedet att ett sjunde hushåll drabbats, vilket fick miljöskyddsinspektör Mårten Danielsson att åka till Hangvar.
Vattnet verkar röra sig från utsläppskällan, förbi kyrkan och ut mot en myr. Den bedömning vi gjort luktmässigt är att det har börjat klinga av bland de först drabbade, konstaterade Danielsson efter att ha besökt flera av de drabbade hushållen.
"Källan" kan enligt Danielsson vara en närliggande brunn som kan ha läckt ut gödselvatten och pressvatten från ensilage.
I morgon åker han tillbaka för att inspektera brunnen. Kan man konstatera att det är den som läcker är bakteriernas ursprung spårat och åtgärder kan vidtas för att det inte ska hända igen. Om undersökningen skulle medföra misstanke om miljöbrott är miljö- och hälsoskyddskontoret skyldigt att göra en polisanmälan.
För Bror Hansson och de andra drabbade återstår frågan om hur länge de tvingas ta till arbets- och kostsamma lösningar för disk, dusch, tvätt och dricksvatten. Enligt Livsmedelsverkets Kristina Forslund är det omöjligt att säga hur långt tid det tar innan föroreningarna är borta. Allt från två veckor till tre månader, är hennes bedömning. Enligt Forslund finns flera metoder för att påskynda reningen; för borrade brunnar exempelvis att omsätta vattnet och för grävda brunnar kan klor vara ett alternativ.