En kvalitetssänkning trots att man vinner tid Räddningstjänsten sparar då är det helikoptertransport som gäller
Nu är det helikoptertransport som gäller för den som snabbt måste in till Visby lasarett från norra Gotland och öns sydligaste delar.När räddningstjänsten sparar pengar ska helikoptern sköta fler ambulanstransporter.Men det handlar om en helikopter som kan vara borta från ön flera timmar varje dag för att köra sjuka till fastlandet.
Ambulanshelikoptern, som förut i första hand har använts vid sjuktransporter till fastlandet, och vid livshotande sjukdomsfall långt från Visby, ska nu också användas vid mer vardagliga transporter där läget är långt ifrån livshotande eller där en patient bara ska transporteras från en vårdinrättning till en annan.
Och det är inte bara invånarna på det "ambulanslösa" norra Gotland som hädanefter kan få åka helikopter i stället för ambulans. När ambulanshelikoptern finns tillgänglig kommer den att kunna disponeras överallt på ön. Det blir upp till SOS Alarm att från fall till fall bedöma hur man bäst ska nyttja de resurser som står till buds.
<span class=MR>Det blir tidsvinster</span>
Tidsvinster blir det även om avståndet till Visby lasarett inte är så långt. Norr om Tingstäde, öster om Roma och söder om Klinte brukar man kunna nå fram till patienten snabbare med helikoptern. Och på Fårö blir tidsvinsterna avsevärda. Där kan det ta två timmar från larmet innan ambulansen är framme vid lasarettet. Med helikopter tar det bara 40 minuter.
<span class=MR>En titt på helikoptern</span>
Vi tittar in i den ambulanshelikopter som det handlar om.
Helikoptern går in för landning vid sin bas i flygfältets sydöstra ände. Den har just varit i Huddinge med en hjärtpatient, nu tankas den och görs redo för nästa utryckning innan narkossköterskan Maria Lind, räddningsmannen Rikard Högberg och piloten Oddgeir Lillemo går på lunch.
När det är nödvändigt kan en läkare följa med i helikoptern, men dessa tre utgör den normala besättningen. Därmed är helikoptern bättre bemannad än vad en ambulans brukar vara i normalfallet.
Också på utrustningssidan är ambulanshelikoptern lika välutrustad som en vanlig ambulans. Här finns den defibrilator som kan få fart på hjärtat, en respirator och den kommunikationsutrustning som gör att en läkare på lasarettet med hjälp av EKG-värden kan ställa diagnos och se till att rätt behandling sätts in redan när patienten är i luften.
Ambulanshelikoptern har till och med något bättre utrustning än den vanliga ambulansen, bland annat utrustning som används vid sårskador och förlossningar, berättar Karl-Henrik Fridblom som är ambulansöverläkare. Men den stora vinsten ligger i att den som är sjuk kommer i sakkunniga händer snabbare än annars, betonar han.
Men hur brukar de sjuka och deras anhöriga reagera när det kommer en helikopter i stället för en vanlig ambulans?
Det brukar inte vara något som helst problem, faktiskt. Det har hänt att någon har avböjt att bli hämtad med helikopter, men det är sällsynt, berättar Maria Lind.
När ambulanshelikoptern kallas till en plats är det räddningstjänstens sak att ta reda på var den ska kunna landa. Och på Gotland brukar inte det vara något problem, berättar Oddgeir Lillemo:
Vi ska ha en plan på 20 x 20 meter för att kunna landa, men vi har så liten rotordiameter så vi kan gå ned på platser som är trängre än så. Stänger man av trafiken så kan vi landa på en väg.
<span class=MR>Rejäl nedskärning</span>
Denna ambulanshelikopter som nu ska ersätta Sliteambulansen gör i dag 250 turer till fastlandet. Det kommer den att fortsätta med, dock i något mindre omfattning. En resa till Huddinge sjukhus tur och retur tar tre timmar, vilket nästan motsvarar en halvdag. Detta innebär att det i praktiken kommer att bli en rejäl nedskärning av de gotländska ambulans-resurserna.
Om helikoptern är på fastlandet samtidigt som de båda andra transporterna är upptagna med andra transporter så kan det ta tid innan en ambulans med sjukvårdspersonal kan komma till platsen.
Dagar med hög belastning kommer det att bli längre väntan på ambulansen, berättar Dick Svennefelt, som är enhetschef för räddningstjänstens operativa enhet, men han betonar att den som har larmat inte kommer att stå utan hjälp, även om det inte kommer någon ambulans. De "i-väntan-på-ambulans"-styrkor som kan rycka ut från de nio deltidsbrandkårerna runt om på Gotland kommer att gå ut när ambulansen tar tid på sig.
Karl-Henrik Fridblom håller också med om att det är frågan om en kvalitetssänkning:
Tre ambulanser är bättre än två. Vissa tider kommer vi att ha en begränsad kapacitet och då förlorar vi möjligheten att möta flera personliga katastrofer på en gång.
Så jobbar vi med nyheter