En liten studentlya fylld av stor kärlek till gamla ting
Tänk vad ett enda rum kan rymma mycket. Förutom alla materiella ting som säng, soffa och bord. Trinettkök, pumps och bestick. Tänk allt det andra som, så att säga, finns mellan tingen. Såsom framtidsplaner, släkthistoria och berättelser.
Hårarbeten är något som enbart dalkullor, eller hårkullor som de kallas, från Våmhus kan göra.
Foto:
Sara Sjöberg kommer från byn Våmhus, drygt 1,5 mil utanför Mora i Dalarna. Hösten 2008 flyttade hon till Gotland för att studera föremålsantikvariska programmet på högskolan i Visby. Utbildningen är bred, beskriver Sara, med ämnen som arkitektur, design, konsthistoria och arkivkunskap. En utbildning som verkar passa Sara som hand i handske eftersom hon formligen älskar gamla föremål.
- Jag har alltid varit intresserad av det gamla. På somrarna brukar jag arbeta på en gammelgård i Våmhus där jag sitter och visar hårarbeten. Då bär jag alltid vår folkdräkt.
I det lilla, trånga studentrummet har Sara allt som behövs för att arbeta med det synnerligen traditionsfyllda arbetet med hår. En teknik som endast kvinnor från Våmhus kan. I hela världen! Och inte lär de ut tekniken till någon annan.
- Det är bara i min by som man har bevarat den gamla tekniken med att göra hårarbeten. Vi är ett 20-tal som är aktiva och det finns ett 100-tal som kan hur man gör. För nära 100 år sedan försörjde kvinnor från Våmhus hela släkter när de åkte till bland annat Ryssland för att göra hårarbeten åt ryska aristokratin. Idag hör kunder från Japan av sig till mig för att jag ska laga deras gamla hårsmycken.
Sara berättar vidare:
- På 1950-talet fanns det bara två damer kvar i byn som visste hur man gjorde hårarbeten. Då skapades föreningen Hårnätet. Min gammelfarmor gick med då som hårkulla. Nu har min mamma hållit på i 25 år och min lillasyster har precis börjat!
Under tiden Sara berättar har hon plockat fram sina alster och sitt material. Hår. Hon lägger fram tjocka hårflätor i olika hårfärger och jag måste erkänna att jag till en början ryser en aning. En reaktion som Sara har full förståelse för.
- Det är många som reagerar så men jag är ju van. Sedan är det så att hår är något som inte bryts ned. Man kan använda hår som är 150 år gammalt och som ser som nytt ut.
Sara berättar att det är vanligt att hon får hårflätor efter personer som kanske klippte av sin långa fläta i ungdomen och som sedan, efter många år, inte vet vad den ska användas till. Då får Sara den och kan göra det mest fantastiska arbeten. Hårsmycken, örhängen, broscher, klockkedjor och armband. Variationerna är oändliga och Sara tillhör de få som vågar experimentera. Hon har bland annat provat att blanda in silvertråd och pärlor i sina arbeten.
Allt prat om hårarbeten visar även det prov på Saras passion för och kärlek till äldre ting. Den respekt hon visar för tidigare generationers arbeten. Nyligen fyndade hon en fantastisk skinnfäll på Tradera, en guldgruva för en fantast och allmogefreak. Ett annat fynd på nätet är begravningskonfekt!
- Jag vann den på en auktion på Tradera och den är troligen från sekelskiftet. Det är inte så vanligt att någon har kvar sin begravningskonfekt, oftast åt man ju upp den. Jag tycker de är fina så jag funderar på att göra en tavla.
- Det snackas så mycket om att vi unga vill ha nytt. Jag är tvärtom! Jag tycker det är kul när saker har en historia. Det ger personlighet åt föremålet. Jag åker hellre och köper ett 100 år gammalt föremål än att jag åker till Ikea!
Fram ur gömmorna plockar Sara fram ett kärt fynd från sin tid som au-pair i USA. Ett något sprött broderi föreställande den svenska och den amerikanska flaggan fyndat på Manhattan.
- Det är broderat med silkestråd som är känsligt för ljus så jag funderar på att rama in den med skyddande glas. Ser du, att det är endast 36 stjärnor på den amerikanska flaggan? Det betyder att den är troligen någon gång från 4 juli 1865- 3 juli 1867, den enda tid då USA hade 36 stater. Jag köpte det av en antikhandlare som sa att han inte velat sälja den förrän han hittade rätt köpare.
Antikhandlaren på Manhattan hittade definitivt rätt köpare. Som bor i en studentlya i Visby fylld av berättelser och kärlek till det som varit.
Så jobbar vi med nyheter