Både regionen och staten har högt uppställda mål gällande Gotlands omställning till hållbar energi, samt för öns produktion av egen förnybar el. Samtidigt har Cementa målet att bli klimatneutralt till år 2030, vilket driver på elbehovet ytterligare.
Mycket fokus har legat på en förnyad fastlandsförbindelse. Det förblir en central pusselbit – men det finns flera. Dessa hänger dessutom ihop, då det är hela energisystemet vi talar om.
Det interna elnätet på Gotland är en faktor som debatterats betydligt mindre, trots att Vattenfall redan 2018 påtalade vilken rejäl uppgradering som behövs.
– Jag föreslår att ni börjar planera för det redan nu, sade då Fredrik Carlsson på elbolagets utvecklingsavdelning.
Sedan dess har inte mycket hänt – och Cementa börjar få alltmer bråttom. En oro som också är berättigad, enligt Geabs elnätschef Kalle Blomberg:
– Vårt planeringsarbete pågår men tidsplanen är utmanande. Framåt kommer det vara extra viktigt med tydliga besked, åtaganden och beslut från alla inblandande parter och kunder, om vi ska lyckas ställa om på så kort tid, säger han.
Det är inget litet jobb som ska göras.
– Vi har i dag en spänningsnivå på 70 kilovolt på vårt överliggande nät och detta kommer inte vara tillräckligt för att möjliggöra omställningen. Vi behöver uppgradera till 130 kilovolt. Vårt arbete kräver långsiktighet, det vi bygger ska vara tillräckligt i 40, 50, kanske 60 år. Så det för med sig stora investeringar, säger Kalle Blomberg.
Det handlar om storleksordningen en miljard kronor – alltså endast för vårt Gotlandsinterna nät. Och inte hela det nätet heller, dessutom.
– Då pratar vi bara själva "ryggraden" på ön. Sedan finns det lokala uppsamlingsnät som måste uppgraderas också.
Gällande kablarna under havet ska statliga pengar skjutas till. Men miljarden som behövs här på Gotland får vi ta själva, via elräkningen, enligt Kalle Blomberg:
– Frågan om en ny fastlandsförbindelse är lite speciell och går inte att jämföra med andra anslutningar i Sverige. Framåt kan den inte hanteras som en regional fråga, det krävs ett nationellt perspektiv. Men i övrigt är regelverket tydligt: Elnätsverksamheten ska bekostas av kunderna, de befintliga och de nya. Och den ska fördelas i förhållande till hur de nyttjar elnätet.
Hur stor räkning kan ni skicka till Cementa för detta?
– Om någon har ett kraftigt ökat elbehov, så ökar också kostnaden för den kunden, vilket innebär att den indirekt också står för sin del av den investering som krävs, svarar Kalle Blomberg.
Karin Comstedt Webb är hållbarhetschef i Heidelbergkoncernen, i vilken Cementa ingår. Hon anser att Geab och Vattenfall nu måste ge valuta på de senaste årens nätavgiftshöjningar:
– Det är klart vi kommer vara med och bekosta det nät vi behöver. Men det måste också ställas krav på att elnätsbolagen återinvesterar en större andel av avgifterna de tar i uppgradering av elnätet.
Samtidigt tror hon inte att det räcker. Kanske behövs avsteg från det regelverk som Kalle Blomberg talar om, gällande att elkunderna betalar, menar Karin Comstedt Webb.
– Betydande investeringar ska göras i hela landet. Kanske behövs det kompletterande statlig finansiering.
Behovet är alla överens om. Notan blir en annan femma.
– Det är en av de mest utmanande frågeställningarna vi gemensamt har framför oss, anser Heidelbergs hållbarhetschef.