En ny värld öppnade sig
Alexandra kände det redan i tredje klass. Michaela först när hon började högstadiet.Känslan av att vara annorlunda, inte riktigt som de andra.Nu går de båda på gymnasiet och har nyligen fått diagnosen adhd.
Foto:
- Så kände jag också. Jag visste ingenting om adhd då och trodde att det var detsamma som handikappad, cp ungefär, skrattar Alexandra Lundin.
Glada och lättade
I dag är de glada och lättade över att ha en diagnos. Den har gjort att de fått medicin och hjälp i skolan. Stressen har minskat och vardagen fungerar bättre.
Båda är 18 år och går på Elfrida Andréegymnasiet. Michaela går omvårdnadsprogrammet och Alex, som hon kallas, läser handelsprogrammet. De hade inte träffats innan intervjun, men mycket av det den ena säger känner också den andra igen.
Adhd är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som oftast ger svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Men det där med överaktivitet gäller i första hand pojkar, som blir utåtagerande.
Flickor vänder det oftast inåt. Det gör att de inte blir sedda på samma sätt, att det tar tid att förstå vad det är som är fel. Därför får de ofta diagnosen senare än pojkar.
Ändå betonas vikten av att barn med adhd uppmärksammas tidigt. Annars är risken stor att de misslyckas i skolan, tappar självkänslan och får svårt att anpassa sig socialt. Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, relationsproblem, svårigheter att klara arbetslivet och vardagen och, i värsta fall, att hamna i missbruk och kriminalitet.
Därför är Michaela och Alex glada att de fick sin diagnos, även om det tog tid.
Högstadiet katastrofalt
- På högstadiet var allt katastrof. Jag mådde jättedåligt, drack mycket och skolkade. När jag drack kändes allt lättare, jag kunde vara mig själv. Jag gick hos en psykolog och fick antidepressiv medicin. Det hjälpte ett tag, men sedan var det likadant igen, berättar Alex som fick sin diagnos så sent som i november förra året.
- På en träff med psykologen, där mamma var med, fick vi veta mer om adhd. Och mamma sa att allt det där stämde exakt in på mig.
När Michaela gick på högstadiet kände hon att hon behövde mer hjälp för att klara skolan, men det fick hon inte.
- Ingen förstod mig, ingen såg mig. Det var först när jag börjat gymnasiet som det började hända saker. Jag var på bup, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, och det visade sig att jag har adhd. Det är ett och ett halvt år sedan, säger Michaela.
När de fått diagnosen lärde de sig mycket om adhd. Och förstod sig själva lite bättre.
Kaotisk vardag
För den som har adhd blir vardagen lätt kaotisk. De tappar ofta bort saker, glömmer tider och har svårt att organisera sig. Småsaker kan leda till utbrott.
- Man är bra på idéer och att dra igång saker, men sämre på att fullfölja och avsluta. Och det är lätt att skjuta upp saker tills det plötsligt blir för mycket att komma i kapp, säger Michaela. När jag blir för stressad blir jag sjuk, jag får migrän.
Både Alex och Michaela äter Concerta, ett läkemedel som ökar förmågan till uppmärksamhet och minskar hyperaktivitet. Och den har gjort skillnad i deras liv.
- Det är som en annan värld. Allt bara föll på plats, förklarar Michaela.
Blivit mycket lugnare
- Ja, helt otroligt, tillägger Alex. Hyllorna som rasat inom mig kom plötsligt på rätt plats. Jag kan koncentrera mig på filmen jag ser istället för att störa mig på allt runt omkring. Och jag har blivit mycket lugnare. Tidigare låg jag hela tiden två steg före mig själv. Det gjorde att jag blev helt slut och kunde somna mitt på lektionen. Nu har jag hittat sidor hos mig själv som jag inte visste om. Jag har blivit mer känslosam.
I skolan har de mycket stöd och hjälp. Det i kombinationen med medicinen och den ökade förståelsen för deras funktionshinder har gjort att det går bättre i skolan.
- Men det finns fortfarande de som tror att man är dum i huvudet för att man har adhd. Därför är det viktigt att fler lär sig vad det handlar om, tycker Michaela och Alex.
Adhd är en förkortning av engelskans attention decifit/hyperactivity disorder. Det brukar översättas med "uppmärksamhetsstörning med överaktivitet".
Långt ifrån alla med adhd är hyperaktiva. En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.
Adhd ger koncentrationssvårigheter impulsivitet som skapar problem i vardagen. Men svårighetsgraden och problemen varierar.
Adhd finns hos cirka 3-5 procent av alla skolbarn. Det är vanligare bland pojkar och män än hos flickor och kvinnor, men det kan bero på att flickors adhd ofta ser annorlunda ut och att många därför inte får en diagnos.
Adhd går inte att bota, men det finns sätt att underlätta vardagen. Bland annat genom att anpassa krav och tillrättalägga miljöer för att undvika stress.
Många blir hjälpta av de centralstimulerande läkemedel som finns.
Orsakerna till adhd är inte kända, men forskning talar för att ärftlighet spelar störst roll.
Riksförbundet Attention är en rikstäckande intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Nyligen startades en lokalförening på Gotland.
Källor: Riksförbundet Attention, Sjukvårdsrådgivningen på internet.
Långt ifrån alla med adhd är hyperaktiva. En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.
Adhd ger koncentrationssvårigheter impulsivitet som skapar problem i vardagen. Men svårighetsgraden och problemen varierar.
Adhd finns hos cirka 3-5 procent av alla skolbarn. Det är vanligare bland pojkar och män än hos flickor och kvinnor, men det kan bero på att flickors adhd ofta ser annorlunda ut och att många därför inte får en diagnos.
Adhd går inte att bota, men det finns sätt att underlätta vardagen. Bland annat genom att anpassa krav och tillrättalägga miljöer för att undvika stress.
Många blir hjälpta av de centralstimulerande läkemedel som finns.
Orsakerna till adhd är inte kända, men forskning talar för att ärftlighet spelar störst roll.
Riksförbundet Attention är en rikstäckande intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Nyligen startades en lokalförening på Gotland.
Källor: Riksförbundet Attention, Sjukvårdsrådgivningen på internet.
Så jobbar vi med nyheter