En tredjedel får inte godkänt på Sliteskola

Det visar betygsstatistik för höstterminen 2005 som nu har sammanställts av barn- och utbildningsförvaltningen. Och det är just på höstterminsbetygen i nian som eleverna preliminärt söker till gymnasiet. Men den som inte nått godkänt i samtliga kärnämnen är inte behörig att söka till de nationella programmen på gymnasiet.

Bekymrad rektor
Att en tredjedel av niondeklassarna på Lännaskolan inte når upp till godkänt i ett eller flera kärnämnen bekymrar naturligtvis rektorn Sten Sandberg.
- Det är mycket allvarligt, säger han. Inte minst med tanke på att resultatet är ännu sämre än när samma elever gick ut åttan. Då var det 32 procent. Nu är det ytterligare en procent och det här måste vi undersöka ordentligt.
Redan i årskurs 6-7 är man på Lännaskolan uppmärksam på om det finns tendenser till att elever riskerar att inte bli godkända i matematik, svenska eller engelska. Finns det sådana tecken så ska ett individuellt utformat åtgärdsprogram tas fram, där det tydligt står vilket stöd eleven ska få, när och hur. På Lännaskolan sätts det in specialresurser och en del elever med särskilt behov av stöd få gå i mindre grupper.
- Det första jag ska göra nu är att kontrollera att det finns åtgärdsprogram för samtliga elever som behöver det, säger Sten Sandberg.

Dräneras på resurser
Skolorna får ekonomiska resurser utifrån antalet elever. Eftersom en hel del ungdomar från landsbygden söker sig till högstadieskolorna i Visby så dräneras bland andra Lännaskolan på resurser, menar Sten Sandberg. Han refererar till läroplanen där det står att eleverna ska erbjudas en likvärdig utbildning, men att det inte innebär att undervisningsresurserna ska fördelas lika mellan skolorna utan utgå från de förutsättningar som finns.
- Jag tror att det intellektuella intresset är större i Visby, och då kan man fundera över om fördelningen av resurser mellan skolorna är rättvis i dag. Kanske skulle mer pengar läggas på att stärka skolorna på landsbygden för att ge eleverna här samma möjligheter som dem i Visby.

Enbart behöriga lärare
De senaste åren har Solbergaskolan i Visby redovisat ett betydligt bättre resultat än övriga högstadieskolor, framför allt dem på landsbygden. Skolans rektor Per-Olof Sahlberg berättar att han frågat de föräldrar som sitter med i skolrådet vad de tror att orsaken är.
- De pekar på flera saker. Vi har ett mycket utvecklat system för utvecklingssamtal. Ett stort arbete läggs ned av lärarna på att dokumentera och förbereda dessa med tydliga indikatorer på var eleven står och var det eventuellt behövs ökade insatser. Vi försöker vara tydliga med åtgärdsprogram när det behövs. Vi har i princip enbart behöriga lärare och låg omsättning på personal och vi arbetar aktiv med att skapa en miljö där varje elev blir sedd, bekräftad och tagen på allvar. De föräldrar jag pratat med anser att vi har ett respektfullt klimat mellan elever och vuxna.

Studievana miljöer
- En hel del av våra elever kommer från studievana miljöer, men vi har inte bara barn och ungdomar från innerstaden. Men vi blandar alltid väldigt medvetet när vi sättar samman klasserna, säger Per-Olof Sahlberg. I all ödmjukhet så vet jag att förutsättningarna för skolorna är olika. Men vi har också våra problem. Solbergaskolan är ingen elitskola.
Resultaten och skillnaderna i betyg mellan skolorna följs noga och diskuteras ofta i barn- och utbildningsnämnden och mellan rektorer.

Snål betygssättning
- När eleverna lämnar nian brukar betygen vara bättre än efter höstterminen, säger Sten Sandberg, Lännaskolan. Jag tror att det finns en tendens att vara lite snål i betygssättningen till jul för att hellre höja än sänka på våren.