En utmaning för skolorna att få plats med alla elever

De elever som börjar sjuan i höst är födda 1990 det år när babyboomen nådde sin kulmen. 88:orna och 89:orna är också stora kullar. Därmed står högstadieskolorna för en verklig utmaning när det gäller att få plats med alla nya högstadieelever.
Läget varierar på skolorna runt om på ön:

Romaskolan har det tuffast. Här kommer det att gå 340 elever i höst och det är en ökning med 50 elever. Tidigare har man talat om att bedriva undervisning på Lövsta, men förslaget skrinlades efter föräldraprotester. Nu bygger man i stället om en tekniksal till två nya klassrum. På Romaskolan, har man normalt fyra paralleller i varje årskurs, men i år är det sex klasser som börjar sjuan och fem klasser i de andra årskurserna. På så sätt slipper man ha fler barn i varje klass. Lokalbristen kommer att märkas på flera sätt, bland annat genom att eleverna får lite kortare tid i matsalen och att sjuor får bada i stället för att ha idrott i gymnastiksalen.

Solbergaskolan har 586 elever på högstadiet i höst. Normalt brukar skolan ha lite mer än 500 elever. Man har gjort fler klasser för sjuor och åttor och klarar lokalfrågan med hjälp av en paviljong och genom att inte ta emot nya fyror från Tjelvarskolan. Fyrorna får gå kvar på Tjelvar tills högstadie-puckeln planar ut. På Solberga låter man klasserna växa från 20 till 23 elever.

Södervärnskolan har aldrig varit större än vad den blir detta läsår. Nästa vecka tar man emot 586 elever, normalt har man knappt 500 elever. Det blir tio paralleller för de 215 nya sjuorna och för att klara trycket har man sedan i fjol en paviljong för två klasser. Rektorn tror inte att årets ökning kommer innebära några nämnvärda problem. De lokaler som finns kommer att räcka till.
Klinteskolan har 263 elever i höst och det är en ökning med nästan 20 elever. Skolan har inrättat en ny klass, men låter också klasserna bli större än normalt med 24-26 elever. Det kommer att bli trångt på skolan, men inte värre än vad det var i slutet av 70-talet, tror rektorn.

Högbyskolan i Hemse vet redan vad en rejäl elevpuckel innebär. Här tog man emot den största kullen redan förra hösten och i år ligger elevantalet kvar på ungefär samma nivå. Klasserna blir större och ökar från 20 till 22 elever. Med en barack på skolgården har man löst klassrumsfrågan. Det stora problemet är att få plats med alla klasser i gymnastik-, slöjd- och hemkunskapssalar. Under året som gick var det trångt i korridorerna, men läsåret blev ändå ganska lugnt, rapporterar rektorn.

Lännaskolan i Slite räknade med en elevökning till hösten. Den uteblev dock när 12 sjuor valde att gå på Södervärnskolan i stället.

Fårösundskolan, Gotlands minsta högstadium, är helt opåverkad av 80-talets baby-boom. Skolan har i många år haft mellan 140 och 150 elever, och på den nivån ligger man än i dag.
Kommer skolorna att kunna upprätthålla kvalitén när elevantalet ökar?
Det måste vi, säger Romaskolans rektor Nils-Göran Gottlander.
Andra rektorer stämmer in, men man möter utmaninge på olika sätt: å
På Romaskolan månar man om att inte ha mer än 22 elever i varje klass, trots att elevantalet ökat så kraftigt. Och för att möta behovet hos elever med särskilt stöd inrättas en ny undervisningsgrupp.
Klinte-rektorn Monika Eriksson resonerar annorlunda och kan tänka sig att låta klasserna svälla.
Visst spelar elevantalet roll, men det finns fler faktorer som avgör om det kan skapas studiero i en klass, säger hon.
<span class=MR>Valfrihet kan minska</span>
På Södervärn möter man de många eleverna med två korridorvärdar.
De ska finnas på plats och ta i tu med de konflikter som kan uppstå när så många barn trängs i skolan.
Elevernas valfrihet kan minska på vissa skolor när elevantalet ökar.
Flera rektorer talar om att det kan bli begränsningar när det gäller utbudet av "elevens val", men språkvalen lyckas nästan alla tillgodose.
Andelen behöriga lärare är en annan måttstock på kvalitet i skolan. På den punkten har det blivit bättre. Flera rektorer rapporterar att det har varit lättare än förr att få tag på behörig personal.