Ensam kvinna i djupet
Sara Ryman har inget vanligt jobb.Häromveckan styrde hon exempelvis ner självaste kungen i havet.
Cellskräck. Morfar Nils-Erik Åkesson trotsade sin cellskräck och blev hjälte för sina barnbarn, Axel, Erik och Henning, när han tog med dem på en rundtur.
Foto: Henrik Radhe
- Usch. Jag har egentligen cellskräck. Men jag lovade barnbarnen att följa med ner. Nu får jag stå mitt kast. Fast jag är teknikintresserad, så det går nog bra, säger Nils-Erik Åkesson, stolt morfar till Axel, Erik och Henning.
Fler tjejer
Sara Ryman arbetar på u-båten och visade runt alla nyfikna besökare. Hon är ensam kvinna ombord.
- Det går bra. Fast visst skulle det vara kul med en tjej till ombord. Vi behöver personal till u-båtarna, kanske nappar någon efter att de har sett oss här, säger Sara.
Sara Ryman började sin karriär med att göra värnplikten på en u-båt. Det var för ett par år sedan. I vintras fick 21-åringen fast anställning som sonop på HMS Halland.
- Jag är sjöman. Mina uppgifter är att gå igenom de bilder vi får från vattenytan. Kontrollera vad det är för båtar som är över oss.
Sara Ryman har en uppgift till. I bland är hon nämligen styrman också.
- Det är riktigt roligt, att få styra en drygt 60 meter lång ubåt. Det är häftigt. I torsdags var kungen ombord. Då styrde jag. Han sa att han tyckte att det var roligt att åka med. Och så mumlade han något om att det borde finnas fler kvinnliga sjömän.
150 meter
HMS Halland är av så kallad Gotlandsklass. Det finns bara två likadana till i Sverige. Besättningen består av runt 30 man. HMS Hallands hemmahamn är Karlskrona. Sara bor i Göteborg.
- Så jag får pendla. Det går bra. Hur länge man är ombord beror på var vi är. Det längsta jag har varit ute är i 16 dagar och man jobbar i pass om sex timmar. Alltså, man är ledig i sex timmar och jobbar i sex timmar, dygnet runt.
- Jag saknar solljuset när vi är nere i vattnet i flera dagar. När jag är ledig brukar jag passa på att åka utomlands.
Som djupast går HMS Halland 150 meter ner i havet.
- Längre ner än så får man inte gå i fredstid. Jag älskar det här jobbet och kan inte tänka mig något annat. Mina föräldrar är lite chockade över mitt yrkesval. Fast de tycker det är spännande också.
I morse lämnade HMS Halland Gotland för den här gången. Första gången hon kom hit var för 14 år sedan. Och nu vill fartygschefen Stefan Abrahamsson passa på att göra en liten efterlysning.
- Gotlands kommun lovade oss då att få två betonglamm. Vi har fortfarande inte fått några. Jag undrar vart de har tagit vägen?
Så jobbar vi med nyheter