Utomlänsvård och hyrpersonal spräcker vårdens budget

Enskilda patienter som kostar åttasiffriga belopp. 530 procent dyrare hyrpersonal mot budget. Vårdens prognos är återigen dyster läsning.

Vård som Region Gotland behöver köpa in, från andra regioner eller privata utövare, kostar stora pengar.

Vård som Region Gotland behöver köpa in, från andra regioner eller privata utövare, kostar stora pengar.

Foto: Akademiska sjukhuset

Gotland2022-09-14 06:04

Oavsett vem som samarbetar med vem politiskt, ser vårdens utmaningar mer eller mindre konstanta ut: Att säkra bemanningen och hålla budget. Inte minst eftersom vi inte kan räkna med särskilt pandemistöd från staten framöver.

Inför onsdagens sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden – som inte omformerat sig efter valet – har ännu en dyster prognos presenterats.

Vissa poster sticker ut. Dels handlar det om inhyrd personal, som hittills i år har kostat 106 miljoner kronor, jämfört med ramen på 20 miljoner. Det är en ökning med 530 procent mot budget.

– Då har vi ändå utökat budgeten för detta; det fanns inte någon sådan alls tidigare. Nästa år ökar vi den igen, till 40 miljoner. Detta eftersom vi alltid kommer att behöva en del hyrpersonal – men förhoppningsvis inte lika mycket, kommenterar nämndordföranden Mats-Ola Rödén (L).

Han lägger dock till att det finns en annan sida av myntet:

– Vi har haft en sommar utan brist på vårdplatser, så vi har klarat av att uppehålla patientsäkerheten.

Samtidigt fortsätter utläggen för utomlänsvård, samt köpt vård, att skena. På det här området kan vissa enskilda inköp eller räkningar påverka utfallet väldigt kraftigt.

– Det handlar om ett fåtal patienter som kostar väldigt mycket.

En av dessa landade enligt nämndordföranden på "ett tvåsiffrigt antal miljoner", det vill säga ett åttasiffrigt belopp.

– Jag vill inte gå in på om det är operationer eller särskilt dyra läkemedel eller vad det är, det blir så lätt utpekande i en så liten region, säger Mats-Ola Rödén.

Kostnaden för hyrpersonal har ökat från 50 till 106 miljoner på fyra år, utomlänsvård har gått från 95 till 168 miljoner, köp av övrig vård från 166 till 217 miljoner och läkemedel från 158 till 203 miljoner.

Dessutom blir den egna personalen dyrare – och den något odefinierade posten "övriga kostnader" har stigit från 155 miljoner 2018 till 263 miljoner 2022.

Samtliga områden har också ökat från år till år, det handlar inte om upp- och nergångar. Mats-Ola Rödén anser ändå inte att man borde ha tagit mer höjd i budgetarbetet.

– Jag vet inte vilka pengar vi ska ta höjd med, vi hade den pengapåse vi hade. Utifrån den gjorde vi en budget som vi trodde på.

Med tanke på prognosen föreslår nu förvaltningen att hälso- och sjukvådsnämnden begär tilläggsanslag, på 35 miljoner kronor, från regionfullmäktige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!