Det blev musik och hedersvakt när Kalle Laanet och Peter Hultqvist anlände till Tofta skjutfält under onsdagen.
Från svenskt håll framhålls det ofta att Sverige – och i synnerhet Gotland – och de baltiska staterna sitter i samma säkerhetspolitiska båt.
Ryssland vill förmodligen inte lägga beslag på Sverige, men Östersjöns största ö kan bli intressant för den ryska krigsmakten vid ett eventuellt angrepp på Baltikum, resonerar vissa försvarsdebattörer.
Företrädare för Estlands regering har mot bakgrund av den rådande situationen i Ukraina avlagt visit i en rad vänligt sinnade länder runtom Östersjön den senaste tiden. Under onsdagen kom turen till Sverige, närmare bestämt Tofta skjutfält, som välkomnade Estlands försvarsminister Kalle Laanet, samt Sveriges dito Peter Hultqvist (S), till tonerna av de båda ländernas nationalsånger.
– Det här besöket är en viktig symbol för samarbetet mellan Estland och Sverige, och för Gotlands strategiskt viktiga läge i Östersjön. Den pågående upprustningen av försvaret på ön påverkar inte bara Gotlands försvarsförmåga, den har även betydelse för de baltiska länderna, Finland och det svenska fastlandet, sa Peter Hultqvist i sitt inledningsanförande under en pressträff i anslutning till besöket.
LÄS MER: Ukrainas president varnade Sverige för Ryssland – nämnde Gotland
Lika eniga var de om att Gotland spelar en säkerhetspolitiskt viktig roll i Östersjöområdet.
Men – hur ser man på Gotlandsfrågan från estniskt håll? Kalle Laanet har en personlig relation till ön, visar det sig under frågestunden efteråt.
– Jag kom hit första gången 1991, i egenskap av polistjänsteman. Det var storm när vi anlände till Slite i en liten, liten båt, helt blåa i ansiktet. Detta skedde kort efter att Estlands självständighet utropats och vi mötte en helt annan värld här. Upplevelsen var fantastisk. Det är delvis tack vare de kontakter jag knöt då som jag blev den jag blev. När jag flög hit i dag och såg ön från ovan fylldes jag därför med obeskrivligt varma känslor, säger den estniske försvarsministern.
Militärer på Gotlands regemente.
Talas det mycket om Gotland i säkerhetspolitiska sammanhang i Estland?
– Generellt stod nog Gotland högre på dagordningen under 90-talet. Nu är det snarare ett mer övergripande fokus på NATO och EU. Men jag lyfter ofta fram Gotland på vårt försvarsdepartement och påminner om att ön kan tjäna som ett skyddsnät för oss. Vid ett väpnat angrepp från exempelvis Kaliningrad eller Östersjön kan vi få underrättelseuppgifter från Gotland, eventuellt även hjälpa oss att försvara oss militärt, säger Kalle Laanet.
Trots att kriget i Ukraina föregicks av en fullt synlig militär upptrappning vid den ukrainska gränsen kom invasionen 24 februari som en överraskning för många.
I alla fall i Västeuropa.
"Det här besöket är en viktig symbol", säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.
Kalle Laanet, med tanke på ditt lands historia – blev du lika överraskad?
– När jag satt som inrikesminister åren 2005-2007 kändes det helt verklighetsfrämmande att ytterligare ett krig skulle bryta ut i Europa under vår livstid. 2008 anföll Ryssland Georgien och 2014 annekterades Krim. Då insåg många i Estland att allt var möjligt och att det Ryssland vi känner från förr fortfarande lever. Så nej, kanske inte lika överraskad. Men det som hände 24 februari är ändå något oerhört. Den dagen förrändrades världen för lång tid framöver.
Har Sverige och andra västländer varit naiva i synen på Ryssland?
– Ärligt talat: Ja. Men den naiviteten är också förståelig. För väst är hotet inte lika omedelbart som för grannländerna, som också har lång erfarenhet av hur Ryssland kan agera, säger Kalle Laanet.
Upprustningen av Gotland är goda nyheter även för Finland och de baltiska länderna, menar Peter Hultqvist.