”Infrastrukturen fortsätter att växa”, säger regementschefen Dan Rasmussen om det första Natoåret på Gotland.
– Jag vet att det finns funderingar och väldigt mycket spekulationer kring vad USA ska göra eller inte ska göra, men det är ingenting som har påverkat vårt arbete, säger Dan Rasmussen.
Det är ett år sedan Sverige gick med i Nato, men regementschefen påpekar att försvarsarbetet på Gotland har pågått längre än så.
– När Försvarsmakten återetablerade sig ute på Tofta så var det en helt annan världsordning egentligen och vi skulle inte vara så många där ute, men sedan efter hand som politiska beslut har tagits så har vi fått i uppgift att växa.
Under Natoåret har försvaret på ön fortsatt att växa.
– Det är svårt att ta ut ett år och mäta. Vi började ju innan, baserat på Rysslands annektering av Krim och sedermera fullskaliga anfallskrig i Ukraina. Vi fortsätter att arbeta för att öka vår försvarsförmåga, på Gotland och på fastlandet, säger Dan Rasmussen.
Antalet soldater, officerare och civilanställda har blivit fler och det gäller även värnpliktiga. För ett år sedan var det drygt 80 personer som gjorde lumpen på Gotland, vilket har ökat till ungefär 110 i dag.
– Framåt hösten kommer vi att ha 300 värnpliktiga. Det är fundamentet och grunden för att vi ska kunna växa med officerare och soldater. Vi ska bli fler helt enkelt och då behöver vi också mer utrymme, säger Dan Rasmussen.
Redan under Natoprocessen köpte försvaret Suderbys herrgård för att göra det till logementsboende. Byggnationen på regementsområdet, på andra sidan vägen, har fortsatt att breda ut sig under det senaste året.
– Det man ser från vägen är dels en matsal och sedan så ser man logistikhuset, för material, uniformer, tvättbyte för soldater och så vidare. Båda kommer vara klara nästa år och det går enligt plan, säger Dan Rasmussen.
Under det senaste Natoåret togs även beslutet att använda marinan i Fårösund och skjutfältet som ligger en bit därfrån.
– Med värnpliktsvolymerna så räcker inte Tofta skjutfält till och det är därför som vi jobbar på att återaktivera Trelge skjutfält och de möjligheterna som finns uppe i Fårösund.
Antalet värnpliktiga har ökat under det första Natoåret och ska nästan tredubblas under det här året, vilket kommer kräva mer utrymme enligt regementschefen.
Det har tidigare funnits förslag om att det gamla skjutfältet på norra Gotland skulle kunna omvandlas till nationalpark eller användas som fritidshusområde, men militära intressen har prioriterats. Det gäller även andra delar av ön. Sedan Natointrädet har försvaret till exempel stoppat utbyggnaden av vindkraft som kan störa försvaret och sedan tidigare har de satt stopp för bostadsbyggande i närheten av deras verksamhet.
– Utvecklingen av Tofta skjutfält har ju gjort att det har varit svårt att ha en tillväxt av bostäder. Det var där vi hade tänkt expansionen av vår stad och den har vi fått lägga på is och tänka om, säger regionfullmäktiges ordförande Meit Fohlin (S).
Ett annat beslut som har tagits under Natoåret är att upprusta Kappelshamn till reservhamn, främst för att försvaret behöver den men också för färjetrafiken.
– Vi har kämpat i så många år för att försöka få till en reservhamn, vilket är helt avgörande för en ö som ska klara kris och krig, men vi har inte fått gehör förrän nu, säger Meit Fohlin.
Däremot anser hon inte att Region Gotland har fått gehör för den finansiering som krävs för att bygga den beredskap som inte handlar om försvaret.
– Det har blivit tydligare att vi behöver snäppa upp helheten och kan inte bara hålla på med vapen eller P 18, utan vi måste också prata om sjukvården, energitillförseln och infrastrukturen. Där har vi fortfarande ett stort område kvar att göra, säger Meit Fohlin.
”Det är jättesvårt att veta hur det hade varit om vi inte var med”, säger Meit Fohlin (S) efter ett år i Nato.
Hon säger att hon inte kan bedöma om Gotland har blivit säkrare nu än för ett år sedan.
– Jag tror att vi gotlänningar uppfattar att vi har blivit tryggare i och med Natointrädet, i alla fall så tror jag att vi är många som har tänkt så fram till Trumps senaste utspel, säger Meit Fohlin och hänvisar till den amerikanska presidentens skifte, från att stötta Ukraina till att ställa sig på Rysslands sida.
Samtidigt förlitar hon sig på Sveriges statsminister, som anser att Sverige är säkrare som Natoland, och försvarsministern, som ännu ser USA som en allierad Natomedlem.
– Jag tänker att de har större kunskap och insikt i de här frågorna. Vi gotlänningar får ha förtroende för att man gör rätt bedömningar, säger Meit Fohlin.
Enligt Dan Rasmussen är Gotland säkrare i dag, än när Sverige var alliansfria.
– Det tycker jag absolut. Jag skulle vilja säga att Gotland numera är omringat av vänner, som egentligen delar samma säkerhetspolitiska utmaningar. Det gör att det är en tryggare plats, säger han.
Gotlands regementschef Dan Rasmussen har inte planerat att fira årsdagen av Natointrädet. ”Nej, jag kommer bara att ånga på, men kanske stanna upp och reflektera”, säger han.
Efter Natoansökan i maj 2022 blev Sverige fullvärdig medlem i mars 2024. Vilket firades med en ceremoni på Gotlands regemente.
”Sverige blir nu en tryggare plats i en orolig tid”, sa regeringens utsända och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, för ett år sedan. Här står hon bredvid Gotlands dåvarande landshövding Anders Flanking.