Ett ekologiskt lågenergihus där människor kan växa
Miljötänkande har varit viktigt under hela Thérèse Wattskogs liv. När hon nu ska bygga sitt hem blir det naturligtvis ett hus som motsvarar hennes bild av det ideala boendet. Ett hus där man får möjlighet att växa som människa och som kan bli en källa till inspiration. Arkitekten Åke Jansson kom med förslag som stämde in väl med hennes önskemål. Resultatet blir ett ekologiskt lågenergihus, som visar prov på nytänkande och är unikt i sitt slag. Huset projekteras i samarbete med Gotlands högskola och Institutionen för design och energi vid Lunds tekniska högskola.
Det gäller att ta vara på gamla sunda erfarenheter, likaväl som nytänkande.
Det dröjde inte länge förrän Åke Jansson presenterade en idé som Thérèse Wattskog tyckte var intressant. Han beskrev bara i korta drag ett bågformat hus med en växthusdel i söderläge och hon kände genast att det de var på rätt spår.
Klart nästa år
Sedan dess har det rullat på och den ena idén har givit upphov till nya spännande idéer och nya frågor att söka svar till. Bygglovsansökan är inlämnad och om allt går som man man hoppas, kan en ny typ av ekologiskt lågenergihus stå klart i Västerhejde nästa år.
Åke Jansson konstaterar att husets placering är mycket viktig.
I det här fallet är huset omgivet av en skogsdunge, med en öppning mot söder för att maximera solljuset. Man ska nämligen ta tillvara solljuset både som dagsljus inne i huset och samtidigt som energikälla, när det gäller el och vattenuppvärmning.
Nordanvinden leds bort
Byggkostnaden är beräknad till cirka två miljoner kronor. Boytan är 146 kvadratmeter med cirka 40 kvadratmeter i form av ett så kallat entresolplan som är idealiskt som arbetsrum, ateljé eller kanske sovrum.
Huset är byggt på ett sådant sätt att den kalla nordanvinden leds av taket och inte får den möjlighet att kyla ner huset som finns i en vanlig byggnad. Dessutom finns tät vegetation i norr, öster och väster, som skyddar mot nordanvinden.
Entrédelen planeras som en växthusdel som sträcker sig längs hela husets söderdel. Vintertid blir detta en lågtempererad zon där man räknar med en temperatur på åtta plusgrader.
Växthus värmer
Under årets varmare perioder kommer växthusdelen att värma upp hela bostaden. Enligt Åke Jansson kommer man att märka av uppvärmningseffekter redan vid solskensdagar vintertid.
Genom denna växthusdel kommer man sedan vidare in i bostaden, som har en glasad vägg mot växthusdelen. Den södra fasaden består av växthusglas men även solceller och solfångare.
Torvtäckt tak
Hela taket sluttar från den sydliga fasaden mot norr. Hela taket ska täckas med ett tunt jordlager där det ska växa sedum och ängsblomster. Väst och östfasaderna blir täckta med torv. Växterna på taket tar till vara regnvatten och ger en mycket bra isolerande effekt. Takkonstruktionen, en lim-träkonstruktion, dimensioneras med tanke på tyngd av jord och växter likaväl som tyngden av snö vintertid.
Förutom att man tar tillvara solenergin ska man även kunna få el från ett minimalt vindkraftverk. Centralt i huset ska det finnas en eldstad som värmer upp vatten vilket sedan ska cirkulera i golvet. Det ska även finnas en ackumulatortank.
Nanotekniskt växthus
In i minsta detalj planerar Thérèse Wattskog, så att bostaden ska motsvara de behov som uppstår. Ofta tar hon till enkla men geniala lösningar som exempelvis att hon vintertid kommer att stänga av det energislukande kylskåpet och istället använda ett kallskafferi.
Hon vill ha ett minimum av underhåll. Växthusdelens fönster ska vara infattade i aluminiumbågar. Tillsammans tittar Thérèse Wattskog och Åke Jansson på de senaste rönen när det gäller fönsterglas och gammal beprövad växthusteknik. För tillfället är Thérèse Wattskog intresserad av nanoteknik och självrenande fönster, likaså fönsterglas som har möjligheter att kunna mörkna vid starkt ljus.
Miljötoaletter som drivs varken med el eller vatten ska installeras. Här ska man kunna tillvarata den färdiga mullen till växternas behov.
Säkert är det många intresserade blickar som kommer att riktas mot det här huset när det står färdigt och man frågar sig varför inte byggbranschen visar prov på ännu mera ekologiskt tänkande vid nybyggnation. Det behöver inte vara krångligt. Ofta är de enklaste lösningarna de mest geniala.
Så jobbar vi med nyheter