Ett knäpp med fingrarna så är ambulansen ordnad

I gemensamma lokaler i brandstationen vid Katrinelund sitter ännu så länge SOS Alarm och sjukvårdsupplysningen. Den kända hotbild som finns är att SOS Alarm lägger ned sin verksamhet på Gotland och att larmsamtal från ön kommer att gå till SOS Alarm i Stockholm eller Eskilstuna. Mycket pekar på att så kommer att ske även om det inte blev något definitivt beslut om detta vid gårdagens sammanträde med SOS Alarms bolagsstyrelse. Det som beslutades då var att man från företagets sida skulle gå med på fackets (=HTF:s) begäran om inkallande av en löntagarkonsult, som alltså skall gå igenom ekonomin. Något nytt datum för beslut är inte spikat men inget avgörande kommer före nyår. Det kan man vara säker på.
Oavsett vilket beslutet blir för SOS Alarm så kommer sjukvårdsupplysningen att vara kvar i lokalerna och bedriva sin verksamhet vidare. Det är en verksamhet som till rätt stor del bedrivs i det tysta.
??Vi är rätt osynliga fast vi jobbar som bara den, säger Christina Wahlby.
Det finns siffror som ger en uppfattning om hur intensiv verksamheten är.
Under fjolåret besvarade sjukvårdsupplysningens sjuksköterskor inte mindre än drygt 30 000 samtal från patienter, som hade frågor att ställa om i stort sett allt som har med sjukvård och sjukdomar att göra. 15.200 ärenden av annat slag hade man dessutom.
Den personal som besvarar frågorna är nio sjuksköterskor med bred och lång erfarenhet. Tillsammans upprätthåller de sex heltidstjänster, som tillsammans täcker årets alla dagar och dygnets alla timmar.
??Det krav vi har på personalen är att de skall ha jobbat som sjuksköterskor i minst fem år.
Kravet uppfylls med råge av alla. Och för att sjuksköterskorna inte skall glömma bort hur det är ?ute på fältet? så ingår så kallad hospitering i tjänsten, det vill säga att de ges möjlighet att då och då lämna telefonbordet och gå ut i vården.

Alla samtal tas på allvar
Uppgiften för den sjuksköterska som sitter som svarare vid bordet är att utifrån ett telefonsamtal avgöra vad som är bäst för den uppringande. Samtalen kan som sagt gälla det mesta och allt tas på allvar. Och alla som ringer har olika sätt att beskriva sina åkommor; en del överdriver och andra bagatelliserar.
??Vi utgår från att den som ringer alltid har en anledning att göra detta, säger Christina Wahlby.
Sjukvårdsupplysningens operatör har väldigt många möjligheter att slussa patienterna vidare när de genom frågande och lyhört lyssnade fått klart för sig hur läger är för den uppringande.
??Vi kan skicka allt från en hemtjänstpatrull till en helikopter, säger Christina Wahlby för att exemplifiera vilka resurser som finns att tillgå.
Sjukvårdsupplysningen kan också hänvisa till organ som ligger en bit utanför den egentliga sjukvården , så som sjukhuspräst och kvinnojour för att ta ett par exempel.
Vad slutar samtalen med?
Alla samtal dokumenteras och utifrån den dokumentationen har man kunnat upprätta statistik. Denna visar att 39 procent av samtalen lett till egenvård, det vill säga att patienten efter råd från sjuksköterskan behandlat sig själv. Enligt en enkät som gjordes i mars i år följer 98 procent av patienterna de råd de får i telefonen.
Drygt 30 procent av samtalen slutade med att patienten slussades vidare till läkare och 18 procent medförde transport till lasarettet, varav en del skedde med ambulans. 10 procent lotsades till distriktsköterska eller sjuksköterska.
Vid den ovan omtalade enkäten ställdes frågan: Vad skulle du ha gjort om inte sjukvårdssupplysningen funnits?
Nästan hälften svarade att de skulle ha åkt till lasarettets akutmottagning. 12 procent skulle ha ringt 112 trots att deras ärende inte var så brådskande. En fjärdedel skulle ha avvaktat och var tionde skulle ha kontaktat någon sjukvårdskunnig i sin omgivning.
Trycket på sjukvårdsupplysningen varierar kraftigt. På nätterna är det ofta lugnt. På lördagsförmiddagar ringer det mycket. På sommaren ringer det extremt mycket beroende på tillströmningen av turister. Då möter man trycket genom att ha två sjuksköterskor i tjänst samtidigt.

Rimlig väntetid
Självklart är det så att när det är många som ringer så kan det bli väntetider. Den genomförda enkäten visade att den genomsnittliga väntetiden var 30 minuter, vilket de flesta tycker är en rimlig väntetid.
Svararna var till största delen mycket nöjda med det bemötande de fick när de fick kontakt med sjukvårdsupplysningen. Inte en enda var missnöjd. Majoriteten av svararna var också mycket nöjda eller ganska nöjda med de råd de fick.
Inom sjukvårdsupplysningen, som sorterar under räddningstjänsten, ser man den väntade flyttningen av SOS Alarm som ett hårt slag för verksamhetens effektivitet. Samlokaliseringen som gäller i dag har många fördelar. Christina Wahlby och flera med henne tror att SOS- operatörer som sitter på fastlandet oftare än nu kommer att larma ut ambulanser. Om man inte känner till förhållanden och människor är det rimligt att man tar det säkra före det osäkra och skickar iväg en ambulans.
Christine Ronström, operatör på SOS Alarm, tror också att det kommer att bli fördröjningar. Det kommer att gå längre tid från det att larm kommer in tills att ambulansen är på rull.
Det som på sikt kan hända med sjukvårdsupplysningen är att den kommer att inlemmas i ett nationellt nätverk med ett gemensamt telefonnummer. En utredning om detta pågår. I dag har i stort sett varje landsting sin sjukvårdsupplysning utan kontakter och samordning med andra sjukvårdsupplysningar.
Christina Wahlby tror och hoppas att det nationella nätverket när det kommer skall innebära att Gotland kan ta till sig jobb från fastlandssidan. Hon menar att den gotländska sjukvårdsupplysningen är så väl fungerande och har en så kompetent personal att så borde ske.