Ett vägval som kostar miljoner

- Vi serverar förslagen. Nu får politikerna välja, säger försörjningschef Bo Magnusson, som i går överlämnade utredningen till ledningskontoret.
Det handlar om ett vägval. Och vilken väg man än väljer så kommer det att kosta pengar.

11 000 luncher
Antingen ska det byggas till cirka 27 nya produktionskök runt om på ön för en kostnad av cirka 86 miljoner kronor. Eller så satsar man på ett jättekök på Sudret för kyldmatssystem och investerar för cirka 63 miljoner kronor.
- En av utgångspunkterna för utredningen var att hitta effektiviseringar, att spara pengar. Slutprodukten handlar mer om hur vi kan förbättra kvalitén, säger Bo Magnusson.
Varje dag serveras mer än 11 000 luncher i kommunens regi. I skolor, förskolor, äldreboenden och lasarett.
Och nära 600 portioner middag eller kvällsmat.
Maten lagas till i 31 produktionskök runt om på ön. Den hålls varm i kantiner, transporteras med bil och serveras på 222 olika ställen.
Många är nöjda och maten smakar för det mesta bra. Men det finns brister i hanteringen.
- Det är inget fel på råvarorna och det är inget fel på tillagningen. Det är efter tillagningen problemen uppstår, säger Bo Magnusson.

27 nya produktionskök
Det stora problemet är att det tar för lång tid innan maten når fram till matgästen. Varmhållningstiderna är för långa.
Enligt livsmedelslagen från 2006 får mat hållas varm högst två timmar. Och potatis bara en timme.
Vid mätningar i höstas var det bara fyra av de kommunala köken som fullt ut klarade att servera sin potatis inom en timme. Och mer än hälften av köken klarade inte tvåtimmarsgränsen. Det tog längre tid innan all mat var serverad.
Vill man behålla dagens system med varm mat som körs ut måste tillagningsköken bli fler. Köken måste ligge mera spritt så att körtiderna blir kortare.
Enligt utredningen krävs 27 nya produktionskök. Och flertalet av dagens kök måste förbättras, standarden håller inte måtten.

Kyld mat från Sudret
Alternativet till att köra runt med varma matkantiner varje dag är att laga maten i ett eller två centralkök och sedan snabbt kyla ned den.
- Vi har ett bra kök på Kilåkern i Slite som kan täcka hela norra Gotlands behov. Bygger man dessutom ett stort centralkök på Sudret klarar vi hela Gotland, säger Bo Magnusson.
Fördelarna med kyldmatssystemet är minskade transporter. Maten behöver inte köras ut varje dag som nu, leveranserna kan samordnas effektivare. Kyld maten ger också ökade valmöjligheter på serveringsställena.
Personalmässigt då?
- Förslaget med varm mat kräver mer personal i tillagningsköken, men kyldmatssystemet kan kräva något fler i serveringsköken.
Innevarande månad ska utredningen presenteras för kommunstyrelsen. Det kommer även att bli dragningar för berörd personal.

Viktigt med doften
GT besökte igår köket på Åkermanska i Visby där man idag får mat i kantiner från lasarettets centralkök.
- Jag skulle helst se en återgång till att maten lagas på stället. Ibland avbokar vi maten från lasarettet och steker kroppkakor och fläsk till de gamla. Eller någon annan husmanskost, sa kocken Yngve Martis.
- Doften av nylagad mat är så viktig. De gamla älskar hemlagad mat, sa Katarina Liljegren, undersköterska med jobb i köket.

Ett vägval som kostar miljoner

Varmhållen mat från nya kök spridda över hela ön.Eller kyld mat från ett eller två centralkök.Det är de två extremerna i en purfärsk utredning om kommunens måltidsverksamhet.Men man kan också välja en kombination av de två.