EU-pengar till gotländska betodlare som tvingas sluta

De gotländska betodlarnas förhoppning med uppvaktningen hos Ann-Christine Nykvist var att få hjälp för att kunna fortsätta, inte hjälp för att sluta med odlingen, säger Svante Runfeldt.
Vid mötet i går kväll var det alltså stor besvikelse som luftades. Men det finns ändå ingen uppgivenhet.
Ännu tycker sig odlarna inte ha den fullständiga informationen om beslutet och hoppas därför att det skall finnas möjligheter som inte har upptäckts ännu.
- Det är inte kört ännu, säger Svante Runfeldt.

38-årig reglering
Det var efter tre dagars slutförhandlingar som EU:s jordbruksministrar i går kom överens om hur den 38 år gamla regleringen av sockerproduktionen i EU skall förändras.
- En radikal reform, en historisk dag, sa Margaret Beckett enligt ett TT-telegram.
Margaret Beckett är brittisk jordbruksminister och ordförande för EU:s jordbruksministrar. Hon har lett förhandlingarna i Bryssel där man efter mycket trixande kom fram till en överenskommelse till slut.
Bland de odlare som får känna av det radikala i reformen finns alltså odlarna på Öland och Gotland. Exakt hur det blir är ännu inte klart.
När betalningen för betorna kommer att sänkas blir det kärvt speciellt för odlare i ytterkanterna av odlingsområdena. I Sverige är det då öarna som ligger illa till på grund av fraktkostnaderna.
Sänkningen sker stegvis under fyra år. För att lindra effekterna av prishöjningen beslutade EU-ministrarna att en kompensation på 64,2 procent av prissänkningen skall utgå.
Ännu är det dock oklart hur denna kompensation skall fördelas i Sverige. Det är ett beslut som skall fattas av den svenska regeringen så småningom.

Stöd till alla?
Odlarna är oroade över uppgifterna om att det finns tankar om att "av rättviseskäl" fördela stödet bland alla bönder, alltså inte bara sockerbetsodlare. De svenska betodlarnas ordförande Otto von Arnold menar att framtiden för svensk betodling nu är helt beroende av regeringens beslut om den svenska tillämpningen.
- Vi måste ha samma kompensation som odlare i andra EU-länder, säger han och menar att i så fall kan åtminstone odlare med bra förutsättningar anta utmaningen och satsa på fortsatta effektiviseringar för att möta den hårda prispressen.

300 odlare
Även för de cirka 300 odlare på Gotland som står för sex procent av landets betodling är regeringens kommande beslut om tillämpning av stor betydelse. Det anses nödvändigt att kompensationen riktas enbart till betodlare och inte smetas ut över alla som är berättigade till gårdsstöd.
Det är också nödvändigt att gotländska odlare får hjälp av staten med att betala frakten.
LRF har samma inställning som betodlarna när det gäller vem kompensationspengarna skall tillfalla.
- Det är mycket viktigt att EU-kompensationen för inkomstbortfallet justeras för gårdsstödet och därefter går oavkortat till de drabbade sockerbetsodlarna. I annat fall får svensk betodling problem, säger förbundsordföranden Lars-Göran Pettersson.

LRF-stöd
Oavsett vilka de framtida besluten blir är det mycket möjligt att en del gotländska och öländska odlare finner det omöjligt att fortsätta med odlingen. Det var med tanke på dessa som Sveriges jordbruksminister drev och fick igenom förslaget om ett extra stöd till odlare som tvingas sluta på Öland och Gotland.
Det skall inrättas en fond på maximalt 47,5 miljoner kronor och ur denna skall ö-odlare som slutar kunna få ett engångsstöd, ett avgångsvederlag om man så vill.
- Vi får ett regionalpolitiskt problem om gotländska och öländska odlare drabbas hårt av reformen. Vi har arbetat hårt för att nå en lösning på problemet och jag är glad att ministerrådet på sluttampen gick med på vårt krav, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.

Uttryckt glädje
Nykvist har i övrigt uttryckt sin glädje över att Sverige kunnat bidra till att en av de sista omoderna marknadsordningarna har reformerats. Hon framhåller att de svenska konsumenterna kommer att märka av prissänkningen på socker.
- Att regeringen lyckats säkra ett särskilt skyddsnät för de öländska och gotländska odlare som slutar med sockerbetor är naturligtvis bra men vår utgångspunkt är att betodlingen på Öland och Gotland ska kunna fortsätta.
Det är en ekonomiskt viktig gröda och den betyder mycket för ett livskraftigt jordbruk där, säger han.