För ett år sedan fick Region Gotland en budget för hur de gotländska koldioxidutsläppen måste minska rejält de närmaste 20 åren, om Parisavtalet om två graders temperaturökningar ska hållas.
– För att undvika katastrofala temperaturökningar bör utsläppen minskas med 16 procent per år, säger Martin Wetterstedt, forskare i klimatledarskap vid Uppsala universitet och projektledare bakom budgeten.
Klimatförändringarna gör att det är bråttom och han vill se att koldioxidutsläppen minskar radikalt redan i år.
– Det ser mörkt ut, det går inte att säga något annat. Men det går att hitta ett samhälle som inte förstör klimatet och det måste gå fort.
Martin Wetterstedt menar att den höga minskningstakt som nu krävs inte har råd att vänta på vare sig ny teknik eller andra förnybara energikällor.
– Vi måste hitta sätt att begränsa våra utsläpp med den teknik och det samhälle vi har. Det är en jätteutmaning, säger han.
Martin Wetterstedt menar att alla, från politiker, företagsledare till privatpersoner på Gotland, har ett ansvar i sitt sätt att leva och i de beslut som styr vardagen. Inte bara här utan i tillverkningsländer långt utanför Sverige.
– Det är jätteviktigt att vi bidrar till konsumtions- och resandemönster så att vi minskar de utsläppen också, säger han och öppnar möjligheten till dialogmöten där Region Gotland bjuder in allmänheten till diskussioner.
– Det här är en jätteutmaning som måste lösas tillsammans, fortsätter Martin Wetterstedt.
Dessbättre tycks engagemanget hos gotlänningarna i klimatfrågan vara stort. Det menar ekostrateg Helena Andersson på Region Gotland.
– Alla utsläpp räknas, vi sitter i samma båt. Väldigt många gotlänningar är redan bra exempel på hur man kan leva hållbart, med mycket närproducerad mat och second hand-kläder.
Men även om alla hjälps åt svarar två anläggningar, Storugns i Kappelshamn och Cementa i Slite, för nära 100 procent av de industriella utsläppen på Gotland.
Förra året minskade Cementa sina utsläpp av koldioxid med 24 000 ton, men då ska man komma ihåg att 1 537 000 ton koldioxid lämnade fabriken under 2019. Cementa väntar på rättsprocessen för att kraftigt utöka sin täkt och ett arbete pågår parallellt för att minska utsläppen.
– I höst tar vi ett nytt kliv som innebär att sänka utsläppen med ytterligare 40 000 ton koldioxid, säger platschef Fred Grönwall.
Han menar att frågan om att säkra tillgången på cement, som därmed medför stora utsläpp av koldioxid, är en nationell angelägenhet.
– Fabriken i Slite står i centrum för det svenska samhällsbyggandet. Vi har siktet inställt på att all kol ska vara utfasad från år 2026 och till år 2030 ska vi vara helt klimatneutrala.
Just nu arbetar fabriken med att ta fram nya miljöanpassade cementsorter, övergå till mer biobränsle och att rena koldioxiden så att den går att lagra istället för att släppas ut.
– Vi är väldigt nära en fullskalig anläggning i Norge som vi hoppas ha klar 2024 – sedan ligger Slite näst på tur, säger Fred Grönwall.
Nästa vecka, ett år efter att Martin Wetterstedts koldioxidbudget lämnades till regionen, landar den på politikernas bord i regionala utvecklingsutskottet. Men regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) menar att energiomställningen pågår och att mycket redan är på gång.
– Vi måste se koldioxidbudgeten i sin helhet och jobba ihop med miljö- och energiplanerna för Gotland, säger hon.