I intervjun med den tyska tidningen RND säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén att Vladimir Putin har ”båda ögonen på Gotland”. Efter att uttalandet uppmärksammades av svenska medier skickade Försvarsmakten ut ett pressmeddelande där man menade att ”det som cirkulerat i media om att Ryssland siktat in sig på Gotland är taget ur sitt sammanhang”.
Onsdagen den 22 maj publicerade den tyska tidningen RedaktionsNetzwerk Deutschland (RND) en intervju med Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. På frågan om huruvida han tror att Vladimir Putin är intresserad av Gotland svarar överbefälhavaren att han ”är säker på att Putin till och med har båda ögonen” på ön.
– Vi har ett stort intresse av att hålla sjövägen öppen och kontrollera vad som händer över och under vattenytan. Från Gotland kan vi hjälpa andra Natostater i Östersjön att leva i trygghet. Men om Putin invaderar Gotland kan han hota Nato-länderna från havet. Det skulle vara slutet på fred och stabilitet i Norden och Baltikum, säger Micael Bydén vidare i intervjun.
Men hur skulle en faktisk rysk attack på Gotland gå till? Till vilket pris för angriparen? Och vilka möjligheter skulle Ryssland sedan ha att behålla ön?
Karlis Neretnieks är pensionerad generalmajor och försvarsdebattör, som tidigare varit rektor vid Försvarshögskolan. Under några år på 90-talet var han också chef för Gotlands regemente. Han menar att frågan om ett ryskt anfall mot ön är komplex.
– Först och främst behöver man förstå varför Ryssland skulle vilja ta Gotland. Och då finns det en tydlig anledning. Nämligen för att skapa ett flankskydd vid en operation i Baltikum. Det skulle vara det övergripande skälet, säger Karlis Neretnieks och fortsätter:
– I nuläget har Ryssland inte kapacitet till något sådant. Men den dag då Ukrainakriget är slut så kommer det att frigöras resurser för andra saker – exempelvis Baltikum.
Karlis Neretnieks under försvarskonferensen Folk och försvar i Sälen 2011.
Enligt Karlis Neretnieks skulle ett ryskt anfall mot Gotland i ett sådant läge med nödvändighet ske plötsligt.
– Sannolikt är Gotland den mest hotade och utsatta delen av Sverige om det handlar om ett överraskningsanfall. Då kan det gå riktigt illa för oss. Varken våra egna eller våra allierades förstärkningar kommer att hinna fram i tid, säger han.
Att ockupera Gotland skulle genom överraskningsmomentet alltså kunna gå vägen för Ryssland, menar Karlis Neretnieks. Men att sedan behålla kontrollen över ön är enligt honom en helt annan sak.
– Det skulle vara utomordentligt svårt för dem att skicka förnödenheter till Gotland bara en eller två veckor senare. Så länge vi tvingar dem till att fortsätta slåss kommer de att behöva mat, drivmedel och ammunition, säger han och fortsätter:
– Eventuellt går det att flyga in soldater. Men det är bara med båt som det går att frakta krigsmateriel i tillräckliga mängder till Gotland. Och både vi, Polen, Tyskland och våra andra allierade har ubåtar som skulle omöjliggöra de transporterna.
Karlis Neretnieks menar att de ryska flottbasernas placering i Östersjön skulle försvåra möjligheterna till en långvarig ockupation av Gotland.
Karlis Neretnieks tror också att Ryssland skulle få problem på grund av var landets flottbaser i Östersjön är placerade.
– De har en i S:t Petersburg, men deras fartyg skulle nog inte kunna ta sig ut genom Finska viken. Den är cirka 50 kilometer bred och i ett sådant läge skulle de beskjutas från både Estland och Finland, säger han och fortsätter:
– Den andra basen ligger i Kaliningrad. Men den är egentligen rätt usel, eftersom den ligger på artilleriavstånd från polskt territorium. Så då skulle fartygen kunna bekämpas när de ligger vid kajen.
Visserligen skulle överraskningsmomentet kunna innebära att de ryska skeppen hinner ut från Kaliningrad – som ligger cirka 30 mil fågelvägen från Gotlands sydspets – innan anfallet är ett faktum, menar Karlis Neretnieks.
– Polackerna skulle inte skjuta innan det faktiskt har utbrutit krig. Så ryssarna skulle kunna ta sig ut, men sedan kan de inte återvända till någon hamn. Och då blir det mer eller mindre ett kamikazeuppdrag för dem.
Ett fraktskepp lägger till i Kaliningrad i juni 2022.
På lång sikt skulle alltså ett ryskt anfall och efterföljande ockupation av Gotland vara svårt att genomföra, enligt Karlis Neretnieks. Men med det sagt anser han inte att öns försvar på något sätt kan bortprioriteras. Snarare tvärtom.
– Natos möjligheter att snabbt ingripa vid ett anfall är mer begränsade än vad många tror. Vid en attack från Ryssland skulle vi nog kunna få stöd av det amerikanska flygvapnet inom kanske ett dygn. Men när det gäller markstridskrafter – för att antingen försvara eller ta tillbaka ön – handlar det om månader innan våra allierade kan undsätta oss, säger Karlis Neretnieks.
Och även om Rysslands transporter av förnödenheter skulle stoppas har Sverige små möjligheter att på egen hand faktiskt återta ön, tror han. Däremot menar han att USA har den förmågan.
– Om den amerikanska marinkåren skulle ta sig till Östersjön kan man mycket väl tänka sig att de skulle försöka ta tillbaka Gotland. Men som sagt så skulle det kunna dröja länge – de har ju uppdrag från Nordkap i norr till Medelhavet i söder, säger Karlis Neretnieks.
Den svenska korvetten Härnösand under en övning utanför Berga örlogsbas på Muskö.
Han tycker att Sverige därför i första hand måste ha egen kapacitet att försvara Gotland. Något som han inte anser lyftes tillräckligt när försvarsberedningen lämnade sin slutrapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” i slutet av april. I den slås det fast att ön – precis som Karlis Neretnieks också hävdar – är viktig för just försvaret av Baltikum.
”Sverige har genom sitt geografiska läge stor betydelse för alliansens möjligheter att försvara Estland, Lettland och Litauen. Gotland är viktigt i detta sammanhang, och beredningen anser därför att möjligheten bör undersökas för en utökad militär närvaro av allierade på Gotland, som ett komplement till den svenska stridsgruppen”, skriver försvarsberedningen bland annat i rapporten.
Men Karlis Neretnieks menar alltså att det framför allt är de egna styrkorna som Sverige bör förlita sig på i försvaret av Gotland.
– Vi behöver upprätta fler förband än vad som är planerat på ön. Det som finns nu är bra, men det är bara en liten början. Dessutom måste hela uppbyggnadsprocessen av försvaret gå snabbare, säger Karlis Neretnieks och fortsätter:
– För om Sverige – men även Nato – får tid att förbereda sig på ett anfall så blir det väldigt svårt för Ryssland att ta Gotland från första början. Det vore korkat av oss att inte göra det ordentligt. Att återta förlorat territorium är betydligt mer kostsamt än att försvara det från första början.
Den amerikanska marinkårens fartyg USS Arlington besökte Visby i september 2022.