Det diskuteras i Almedalsseminariet "Är landsbygder det nya svarta?". Richard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, hoppas att trenden kommer bestå, men pekar också på att vi ännu inte har kartlagt vilka som flyttat ut från städerna och vilka som tvingats stanna på landsbygden på grund av pandemin. Många som flyttar till landsbygden har en koppling till platsen, menar han.
– Det kan handla om ungdomar som fått sämre ekonomi och därför flyttat hem till mamma och pappa. Samtidigt kan flera studenter ha bott kvar hemma på landsbygden i väntan på att pandemin ska ta slut, säger han under seminariet.
För att göra landsbygden mer attraktiv bör fokus enligt Richard Eriksson ligga på de som valt att bosätta sig där – varför har de valt just den platsen och vad är det som de tycker om med stället?
– Många kommuner fokuserar mer på de som inte bor där. De fokuserar på de som skulle kunna flytta dit i framtiden om vi har tur på lotteriet. Man borde snarare vända sig till de medborgare som redan finns, säger han.
Ett stort problem för landsbygden är att återflyttningsgraden minskar. Enligt Richard Eriksson behövs fler möjligheter att kunna utvecklas för att folk ska vilja flytta till landsbygdskommuner.
– Tillgången till och kvaliteten på vård och skola ser olika ut beroende på var man väljer att bosätta sig. Är det långt till skola eller sjukvård finns risken att man så småningom lämnar, säger han.