”Mer övning men ingen Natobas på ön om Sverige går med”

En ökad beredskap inom både sjöförsvar och flygvapen på Gotland, men ingen egen Natobas. Det tror gotländske försvarsexperten Peter Mattsson att ett svenskt Natomedlemskap skulle leda till på ön.

Peter Mattsson föreläser i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och är Rysslandsexpert.

Peter Mattsson föreläser i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och är Rysslandsexpert.

Foto: Dennis Pettersson

Gotland2022-04-21 06:05

Det var i förra veckan som Svenska Dagbladet avslöjade uppgifter om att Sverige redan i juni kan vara på väg att gå med i försvarsalliansen Nato. Enligt uppgifterna vill statsminister Magdalena Andersson att Sverige ansöker om medlemskap vid Natomötet i Madrid 29–30 juni, och i onsdags höll både Andersson och hennes finska motsvarighet en uppmärksammad presskonferens om Finlands inträde i Nato.

Kriget i Ukraina har gjort Natofrågan brinnande het för Sverige. I samband med kriget riktas också många internationella ögon mot Gotland.

undefined
Peter Mattsson menar att militärövningarna skulle bli fler och att flyg- och sjöförsvaret skulle öka kring Gotland om Sverige gick med i Nato.

Hur ön skulle påverkas av ett svenskt Natomedlemskap är dock ännu skrivet i stjärnorna. GT lät gotlänningen, Rysslandsexperten och universitetslektorn i krigsvetenskap, Peter Mattsson, kommentera.

Går Sverige med i Nato ser han det inte som sannolikt att Gotland skulle bli Sveriges eget hangarfartyg i Östersjön. Ön skulle inte heller rustas med en Natobas, trots att Gotland brukar liknas vid Sveriges sista utpost mot öst.

– Jag tycker inte det finns någon anledning till att ha en särskild bas här med tanke på hur det moderna kriget förs. Men utgångspunkten är att ingen annan ska kunna sätta sig på Gotland, och från Natos sida förväntar man sig förmodligen att Sverige har ett tillräckligt avskräckande försvar på Gotland, säger Peter Mattsson.

undefined
Ett Natomedlemskap skulle sannolikt ge mer övningar och mer flyg- och sjöverksamhet kring Gotland, tror Peter Mattsson. Här en bild från en Natoövning i Norge 2018.

Vad man däremot kan räkna med är att försvaret både i luften och till sjöss skulle utökas på Gotland. Nato lär enligt Mattsson ställa särskilda krav på att Sverige uppbringar en viss försvarsförmåga både till sjöss, i luften och i land på Gotland. Dock är det inte nödvändigt att flyg- och sjöresurser behöver vara stationerade här.

– Det kan vara att man från svensk sida väljer att sätta än mer kvalificerade försvarssystem på Gotland. Men att ha ett offensivt försvar för att nå djupt in i Ryssland, det behöver man inte ha Gotland för, säger Peter Mattsson, som också påpekar att majoriteten av svenska försvarsförband i nuläget har varit och övat på Gotland och känner till miljöerna.

undefined
Jens Stoltenberg är Natos generalsekreterare. Vill Sverige bli medlem i Nato görs en ansökan till USA. Efter det ska alla 30 medlemsländer godkänna Sverige som medlem.

Redan i dagsläget skulle Sverige få hjälp från andra länder om ett anfall hotade, understryker Peter Mattsson.

– Det är viktigt att förstå att Sverige inte står ensamt i en angreppssituation, ens i dagsläget. Vi kommer att ha stöd från andra system. Går vi in i ett sånt läge kommer det finnas ett försvarssamarbete där vi sitter med andra staber och gör den planeringen. Delar av luftförsvaret i Baltikum kommer till exempel kunna komma till nytta på Gotland.

Man kan också undra om Gotland skulle bli en plats med mer inskränkningar och avstängda områden om Sverige gick med i Nato. Fram till 1998 var det till exempel förbjudet för utlänningar att besöka norra Gotland och Fårö på grund av militärhemligheter.

– Bedömningen får göras från säkerhetspolitiskt håll om det behövs sådana inskränkningar, men den flyg- och marinverksamhet som krävs behöver nödvändigtvis inte vara stationerad på Gotland. En konsekvens är dock att det kommer övas mer på ön. Det borde också bli en förstärkning på marksidan här, att vi över tid får se ett fullskaligt regemente med olika kombinerade förmågor. Men att stänga av kuststräckor eller andra områden för militära syften, de allvarligaste hoten mot Gotland avvärjs inte genom det.

undefined
Gotlänningen Peter Mattsson är universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Skulle hotet mot Gotland öka om Sverige gick med i Nato?

– Tittar man på det militära konventionella hotet och vad Ryssland åstadkommit och inte åstadkommit i Ukraina, så tror jag inte landet har kapaciteten att göra en framgångsrik operation. Att ta en ö kräver väldigt mycket underhåll och transporter. Det behövs både fartyg och att man har tillgång till en flygplats, så det blir ingen lätt sak att ta Gotland, speciellt inte om andra länder runtom bidrar med insatser, säger Peter Mattsson och konstaterar:

– Det blir svårt att ta sig ut ur Kaliningrad och åka opåverkade hela vägen upp hit. Däremot finns möjligheten för Ryssland att isolera och skära av. Men då finns Natokapacitet att motverka det.

Går Sverige med i Nato kan man vänta sig att stora delar av svenska Försvarsmakten integreras med Nato, menar han.

– Vanligtvis ställer medlemsländerna upp med sina bästa delar ur försvaret för att bidra till Nato. Jag kan tänka mig att Nato är intresserade av det Sverige bidrar med på sjöstridssidan i Östersjön, till exempel ubåtarna, och på flygsidan är man säkert också intresserade av våra insatser.

Fakta

Nato har i dag 30 medlemsländer och verksamheten står på ett politiskt och ett militärt ben.

Som medlem har ett land rätt till militär hjälp från andra medlemsländer om så behövs.

Men det innebär också att ställa olika egna förband till förfogande för Natos militära planläggning. Samt att satsa stora belopp på sin egen försvarsmakt.

En konsekvens som brukar framföras är att medlemsländer kan behöva ställa upp med att skicka soldater till länder som de inte själva vill ge sig in i en konflikt med.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!