I Hablingbo stör sig närboende på planerade vindkraftverk. De flesta ställer sig inte emot miljönyttan, men få vill gärna ha ett susande vindkraftverk vid tomtgränsen – något som brukar kunna kopplas till den så kallade ”Not in my backyard”-debatten.
Vad de personer GT träffat stör sig allra mest på är att det saknas dialog med den som vill bygga.
Samtidigt är 150 meter höga vindkraftverk, som i Hablingbo, inte den största sorten i dagsläget. I trakterna kring Buttle planerar Vattenfall 70 vindkraftverk med en höjd på 250 meter inom en tioårsperiod, som exempel.
– 150 meter börjar bli små vindkraftverk, säger Andreas Wickman, vice ordförande i föreningen Gotlands Vindelproducenter, som samlar ett antal vindkraftsaktörer på ön.
Han är visserligen "part i målet" och arbetar för att främja vindkraften. Men enligt honom har det varit sällsynt på Gotland att det saknats dialog mellan byggherre och närboende när nya vindparker planerats.
– Att byggherren kör sitt eget race har lyckligtvis inte varit så vanligt. På ett eller annat sätt bör man involvera de som är berörda, det är väldigt viktigt att kunna ha inflytande.
Hans åsikt är att närboende bör erbjudas kompensation i någon form.
– De som får en olägenhet av det ska också ha någon nytta av projektet, så den enkla lösningen är att kompensera dem.
Till exempel kan möjligheten erbjudas att själv bli delägare i vindkraftverk.
– Delägarskap är det absolut mest sympatiska. Desto enklare, men inte lika roligt, är att kompensera grannar rent ekonomiskt.
På Näsudden, öns gamla vindkraftsmecka, har flera kompensationslösningar gjorts med framgång, menar Andreas Wickman.
– Aktörer har kompenserat genom ren intrångsersättning. Möjligheten att stänga av vindkraftverket på vissa tider har vi också sett, så att boende kan sitta ute och grilla utan att det väsnas, och att vindkraftverket slipper stå och snurra om det ändå bara är svag vind.
Att det är sällsynt med motstånd från grannar i samband med vindkraftsprojekt är dock något som länsstyrelsen inte håller med om.
– Det är väldigt vanligt, det är nästan alltid konflikter mellan närboende och vindparker, säger Lena Kulander, miljöskyddshandläggare.
Just i fallet med Hablingbo är det inte länsstyrelsen som avgör tillståndet, utan regionen. Däremot kan regionens beslut överklagas till länsstyrelsen.
Enligt bestämmelser vilar det tungt på sökanden som vill bygga att ha dialog med alla som påverkas, understryker Lena Kulander.
– Det finns en tydlig praxis om vad boende kan behöva tåla när det gäller buller till exempel, men enligt miljöbalken ska också den som bygger en sån här anläggning välja den plats där man gör minst intrång och stör minst för både miljö och människor.
Det regleras också att den som bygger ska informera grannar tillfredsställande.
– Den som bygger ska höra sig för med grannarna, och det ska också ske en samrådsprocess innan tillstånd söks, säger Lena Kulander.
I fallet med Hablingbo beviljades detaljplan för vindkraft år 2007.