Janny Deschamps-Berger är chef för analysavdelningen vid Försvarshögskolan. Hon menar att det viktigaste vi har för att möta hotet mot Sverige är vår försvarsvilja.
Under förra veckan anordnade Länsstyrelsen på Gotland en kväll på temat ”Det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige”. Ett antal personer talade om vilka hoten är och hur vi kan hjälpas åt att möta dem. Bland talarna fanns två representanter för Försvarshögskolan: Jenny Deschamps-Berger, chef för analysavdelningen på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) och Patrik Oksanen, strategisk rådgivare vid CTSS. De menar att hotet mot Sverige inte är nytt, utan har pågått länge.
– Det har varit en stegvis försämring från Putins tal i München år 2007 till dagen situation. Det som hände den 24 februari var att den här konflikten växlade upp i tempo och i våldsanvändning, säger Patrik Oksanen.
– I Sverige har vi ganska länge haft pågående destabiliseringsförsök och propaganda där ryssarna är en av de absolut främsta aktörerna. Det har också intensifierats sedan kriget i Ukraina. Risken för sabotage har ökat i och med vår inställning att stödja Ukraina och vår inställning till Nato, säger Jenny Deschamps-Berger.
Enligt de båda försvarsexperterna hotas Sverige på en rad olika sätt. Cyberangrepp, ökad underrättelseinhämtning, drönarflygningar över kärnkraftverk, destabiliseringsförsök och propaganda är några av de exempel de räknar upp. Ryssarna är särskilt aktiva när det gäller propaganda.
– De pratar mycket om de nordiska länderna: vi har ingen moral, vi är förslöade, vi har ingen religiös övertygelse kvar, vi är bara tomma skal. Det är samma retorik som man använder mot Ukraina: det finns ingen mening med den här befolkningen, säger Jenny Deschamps-Berger.
Däremot har det militära hotet mot Sverige nationellt på kort sikt inte ökat.
– Där är ju Ryssland upptaget med någonting annat, men vi är i är en väldigt osäker tid där konflikten kan spilla över och saker och ting kan få sin egen dynamik. Osäkerheten nu gör att vi i praktiken inte kan utesluta någonting, säger Patrik Oksanen.
Inte heller mot Gotland ser Jenny Deschamps-Berger och Patrik Oksanen något direkt militärt hot från Ryssland, trots att ön är strategiskt viktig. Har man kontroll över Gotland har man koll på hela Östersjön och det blir svårt att undsätta Estland, Lettland och Litauen om det finns ryskt luftvärn och sjömålsrobotar på Gotland, menar de. Däremot finns andra hotbilder mot ön.
– Gotland är en ö som är beroende av undervattenskablar, både för el och kommunikation. Skulle ryssarna vilja statuera exempel av vad man skulle kunna göra i större skala kan man kapa kablarna eller utsätta Gotland för omfattande cyberangrepp för att visa att den svenska centralmakten inte klarar av säkerheten på Gotland, säger Patrik Oksanen och fortsätter:
– Det skulle kunna undergräva gotlänningarnas förtroende för den svenska regeringen, säger han och avslutar det tänkta scenariot.
– Samtidigt kan det komma politiska krav – upphör med stödet till Ukraina så släpper vi på elen till Gotland igen.
– Det skulle också påverka hela den svenska befolkningen, man vill skrämmas. Att tvivla på oss själva och tvivla på Sverige är det stora hotet, säger Jenny Deschamps-Berger.
Sabotage mot elkabeln till Gotland skulle kunna vara ett sätt att undergräva svenskarnas tilltro till att staten kan försvara Sverige, tror Patrik Oksanen, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan.
Men Sverige sitter inte bara och inväntar att något ska hända. Jenny Deschamps-Berger berättar att statliga myndigheter, kommuner och länsstyrelser sedan 2015 har jobbat med att möta en värld där ”den eviga freden” inte finns kvar. Ett exempel är en informationskampanj om civilplikten som riktats till landets alla 16-åringar. Ett annat är broschyren ”Om kriget kommer”, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickade ut till alla hushåll år 2018. Men stormkök och pastalager i all ära, det viktigast är ändå att förbereda svenskarna mentalt. Att få oss att förstå att det finns ett hot och känna försvarsvilja.
Jenny Deschamps-Berger räknar upp tre saker som behövs för att få människor att vilja försvara Sverige. Det första är att samhällskontraktet är uppfyllt, det vill säga att folk tycker att det här är ett bra land att bo i. Det andra är insikten om att den svenska friheten är värd att skydda. Det tredje är att förstå att man själv har ett ansvar.
– Och modet att göra något när det händer något. Det vet du ju inte om du har när det händer, men chansen är större om vi pratar om det, om vi är förberedda, säger Jenny Deschamps-Berger.