Tända ljus utanför Risbergska skolan i Örebro efter tisdagens skolskjutning som krävde ett tiotal liv.
Privata videor och bilder spreds redan under tisdagen, tillsammans med icke-verifierade uppgifter och falska anklagelser, efter masskjutningen på en skola i Örebro.
– Jag reflekterade över att både polisens uttalanden och medierapporteringen var noggrann med att försöka minska ryktesspridning och det pratades mycket om sociala medier, kommenterar Jonas Wejde, nytillträdd chef för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) på Gotland, med en bakgrund som socionom och sjukvårdskurator.
Samtidigt lär det finnas många ungdomar som kanske endast tagit del av rapporteringen via just sociala medier. Något som kan vara problematiskt på flera sätt.
– Till att börja med: Ska man ta upp det här med sitt barn? Ja, det ska man, men utifrån barnets upplevelse, man kan börja med att fråga om de hört vad som hänt och sedan om de sett något klipp? Här behövs det källkritiska frågor, men även att man kollar vilka känslor som väcktes. Både bilderna och alla teorier och kommentarer kan väcka oro eller rädsla, då behöver vi visa att vi är en trygg plats som tillåter känslorna och tar hand om dem, säger Jonas Wejde.
Han har två tips till, kring detta samtal. Det ena är att inte släta över:
– Ibland är vi för snabba med att säga att allt är lugnt. Först bör vi bekräfta barnets känsla; ”jag förstår att du blev skrämd av det där”. Vi måste låta känslan ta plats.
Det andra – eller kanske egentligen det första – handlar om dig som förälder:
– Vi behöver ta hand om våra egna känslor, för att inte råka ”höja känslotemperaturen”. Kanske behöver du själva prata med någon först, för att sedan kunna vara lugn inför barnen?
Innan frågan ens är ställd, kommer Jonas Wejde själv in på det här med sociala medier-förbud. Är det läge för det, åtminstone efter en så extrem händelse?
Nej, inte enligt BUP-chefen:
– Förbud riskerar att trigga ett ännu större intresse, samtidigt som det kan stänga dörren för att faktiskt prata om saken.
Men om det finns ett obehag kanske man kan föreslå lite begränsning åtminstone?
– Ja, absolut, om du låter barnet föra samtalet och det kommer fram att det finns en rädsla, då kanske det inte är så bra att se mer av det där just nu. Och det ska man såklart säga då.
Några av de stora sociala plattformarna är Facebook, X, Twitter, Tiktok, Instagram och Snapchat.
Jonas Wejde föreslår också begränsning kvällstid – men det gäller egentligen generellt:
– På kvällarna är vi mer känsliga, för att vi är trötta. Att inte ha tillgång till telefon och sociala medier i sovrummet är alltid en bra idé, eftersom de har visat sig störa sömnen annars.
Gällande det här med källkritik – och att få en mer nykter och faktabaserad bild av läget – kan man också erbjuda andra kanaler:
– I flera presskonferenser har de ju pratat om det där med säkra källor och till exempel Lilla Aktuellt har gjort att jättejobb med sin rapportering. Sedan är det ju det där med att inte själv sprida och dela tveksamt material, påpekar BUP-chefen.
Yngre barn har kanske inte ens uppfattat händelsen – men de kan ändå ha på känn att någonting har skett.
– Man kan fråga om de har pratat om något som har hänt eller om något varit jobbigt? Med mindre barn är det alltid en avvägning hur mycket de behöver veta, men har de tankar och känslor ska de också få validering i det och bli bemötta.
Samtidigt ska man inte dra detta för långt heller:
– Med små barn behövs det också avledning, så småningom: ”vet du vad, nu går vi och gör nåt annat”, säger Jonas Wejde.
Jonas Wejde är chef över barn- och ungdomspsykiatrin på ön sedan bara några dagar tillbaka.