Få sökande är inget som oroar

Jag tror vi fyller alla platser i slutändan. Tillsammans med de som nu går på skolan så blir det lite över hundra elever nästa läsår, säger Olof Armini.
Olof Armini är rektor för Donnergymnasiet i Göteborg och har tidigare varit rektor för skolan i Klintehamn samt till i våras varit styrelseordförande för Donnergymnasiet. Stefan Sandqvist som är rektor på skolan i Slite är på semester och har därför inte kunnat nås.
Från skolans håll har man sett en utveckling av färre sökande till programmen i Slite. Än är det inte tal om att lägga ner skolan utan att samverka med Donnergymnasiet i Klintehamn. Lokalerna i Slite kommer att behållas. Lärare från båda hållen kommer att utnyttjas. För de båda skolorna är det omkring 45 anställda lärare. Det är inte aktuellt att dra ner på lärartjänsterna.
Det går inte att plocka bort lärare hit och dit för att sedan anställa igen.
Olof Armini menar på att antalet elever på friskolor varierar från år till år.
Egentligen så har vi ett bra elevantal om man ser till Gotlands storlek. Vi är den enda friskolan här. Jämför man med andra friskolor i landet så har de ungefär samma siffror i förhållande till invånare.
Sedan är det så att vi var populär när skolan var ny. Nu har vi funnits några år och är kanske inte lika intressant. Dessutom ska vi konkurrera med Visby som är stan där allting finns och händer.
Friskolan i Slite kommer inte satsa så mycket på reklam för att marknadsföra sig. Det kostar för mycket pengar. Istället satsas det på att bjuda in grundskolorna på Gotland och besöka dem för att berätta om skolan. Man hoppas även på att de som går på skolan berättar om den för andra.

<span class=MR>Elevsiffror inte problemet</span>
Hur det kommer se ut i framtiden för Donnergymnasiet i Slite vet inte Olof Armini. Elevsiffrorna är inte det stora problemet utan bidrag från kommunen.
Så länge vi får bidrag från kommunen så går budgeten ihop. Vi gör inga vinster på det, men det gör så att vi går runt.
Bidraget som kommunen ger är mellan 50 000 till 100 000 kronor per elev och år. Det är det samma som för den kommunala gymnasieskolan. Att summan varierar beror på vilket program de studerande går på. Från kommunen får friskolan även bidrag för hyra, lokalvård, administration med mera.
Kommunen vill ju gärna spara. Skulle de få för sig att dra ner bidraget med tio procent så blir vår ekonomi ganska tight.
Förutom kommunens bidrag får skolan söka pengar från andra håll, vilket enligt Olof Armini inte är några större summor.