På tio år har anmälningarna till Skolinspektionen ökat med 200 procent, Från 1 542 anmälningar 2009 till 4 623 i fjol. Många av dessa anmälningar riktar sig mot lärare.
– Lärare känner stor oro, till och med rädsla, på grund av risken att bli anmäld trots att man enbart sköter sitt jobb. Det här är ett jättestort problem för hela lärarkåren. Man är rädd för vad man kan göra med, och säga till, en elev, säger Rosita Sundh, som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund på Gotland.
Frågan är mycket komplex, för samtidigt som fler och fler elever uppger att de har blivit utsatta av sina lärare, känner sig lärarna allt oftare hotade av elever och föräldrar.
– Det har under en längre tid kommit rapporter om att det händer att elever hotar lärare, och till och med ger sig på dem fysiskt. Det här kryper längre ner i åldrarna. Det är obehagligt, säger Rosita Sundh.
På Gotland har två lärare på senare tid dömts efter att de anmälts av elever. I det första fallet var det en manlig lärare som dömdes för misshandel efter att bland annat ha tagit tag i en elevs käke och vridit om elevens arm. I det andra fallet dömdes en kvinnlig lärare för sexuellt ofredande, efter att hon rört vid en elevs kön.
– Jag har följt det här fallet jättenoga och läst förhören. Läraren skulle, efter elevernas önskemål, visa ett "bus". Sju månader senare kom eleven på att det var en kränkning, säger Rosita Sundh och fortsätter:
– Domen är överklagad till Högsta domstolen. Vi får se om de tar upp det eller inte, det kan bli avgörande för hela lärarkåren.
Hon betonar att det är en självklarhet att elever ska anmäla om de känner sig utsatta.
– Det finns naturligtvis fall då en anmälan är på sin plats, självklart. Men jag tycker att man ska gå till läraren eller rektorn i första hand. Sedan kan skolan göra en anmälan till Skolinspektionen eller polisen om man anser att det här är så allvarligt att det inte kan redas ut på annat sätt än genom rättsväsendet.
Ett stort problem är, enligt Rosita Sundh, de slentrianmässiga hoten mot lärare.
– Elever säger att "tar du i mig så anmäler jag dig".
– Acceptansen från lärare att ta emot hot är alldeles för stor. Men om läraren gör någonting som kan tolkas som fel händer det att man anmäler det till Skolinspektionen eller polisen, innan man pratat med rektorn.
Rosita Sundh har arbetat inom lärarkåren sedan år 1984 och har själv utsatts för hot.
– En förälder ringde upp mig och sa att "om inte du ger min son det här betyget kommer han inte in på den gymnasieutbildning han vill". Jag svarade att jag kan bara ge ett betyg utifrån det han har presterat. Då sa föräldern att "jag har en hagelbössa, jag kommer att skjuta dig, jag vet var du bor".
– Sonen fick det betyg han hade presterat för och jag blev inte skjuten. Men visst var det obehagligt.
Det finns en trend i samhället, menar Rosita Sundh, där man allt oftare ifrågasätter myndigheter.
– Individualismen har gått så långt att tilltron till myndigheter och auktoriteter har minskat. Allt handlar om individen och individens rättigheter, skyldigheter talas det sällan om.
Om man inte tar itu med bristerna i lärarnas arbetsmiljö är Rosita Sundh orolig att man inte kommer att kunna kompetensförsörja med legitimerade lärare i framtiden.
– Vem vågar bli lärare?