FRAMTIDSSKOLAN
GT skrev i veckan om den skolöversyn som nu är inledd. Enligt både politik och förvaltning är det lärar- och kompetensbrist som är det stora problemet den här gången.
Det behövs alltså mer personal, inte mindre, så Lärarförbundet Gotland oroar sig inte över uppsägningar i nuläget.
– Förra gången skolan stöptes om var det för få elever på vissa lärare, nu är det snarare tvärtom. Så det bör vara mindre risk att folk får gå, säger vice ordförande Gunnel Ahlgren.
Finns det någon oro bland medlemmarna?
– Nej, inte vad vi vet, inte än. Men när det väl finns färdiga förslag kommer det säkert att skapa diskussioner, svarar ordförande Linda Rung.
Eftersom själva lärarrollen sägs vara central lär facket följa processen noggrannt – något de också har fått möjlighet att göra.
– Ja, det har varit väldigt öppet hittills, säger Gunnel Ahlgren.
Vad säger ni om problembeskrivningen?
– Det stämmer att vi har brist på legitimerade lärare och behörighetsgraden är väldigt skiftande. Där tycker jag att arbetsgivaren måste ta större ansvar, svarar Linda Rung.
Som fackföreträdare vill även de se fler behöriga lärare.
– Dessutom är flera lärare på väg mot pension och vi har svårt att hitta ersättare. Och då finns det ändå pensionärer som fortfarande går in och jobbar, säger Gunnel Ahlgren.
Det finns även något av en "klustereffekt" som går ut över jämlikheten mellan skolorna, beskriver Linda Rung:
– Behöriga lärare jobbar gärna med andra behöriga, för det minskar arbetsbelastningen och det blir ett annat kollegialt utbyte. Därför söker de sig hellre till vissa skolor.
Varför ser inte alla lärare till att bli behöriga?
– Vissa kanske redan har familj och anser sig inte ha råd att plugga. Men det kanske också är för lätt att få arbeta ändå, utan legitimation. Jag tycker att arbetsgivaren måste underlätta för fler att skaffa sig rätt behörighet, säger fackordföranden.
Problembilden, med lärarsituationen, beskrivs av facket och arbetsgivaren på ungefär samma sätt. Det betyder inte att de kommer att vara helt överens om framtida åtgärder.
Förslag som "mobila lärarteam" bemöts åtminstone med viss skepsis.
– Att åka runt en massa i bil lockar nog inte många. I bilen kan du inte undervisa, säger Gunnel Ahlgren.
Pendlingstiden är en sak, en annan är bristen på skoltillhörighet.
– Vi har redan lärare som åker runt till flera skolor, men det finns en gräns. Man måste kunna ta ansvar för eleverna. Och om fler ambulerar får de som "blir kvar" på samma skola troligen mer att göra, menar Linda Rung.
Samma tankar, om det sociala ansvaret och relationen till eleverna, kommer på tal när det gäller utbyggd fjärrundervisning. Linda Rung igen:
– Jag tänker att de som tar emot sändningen ändå behöver ha personal, du kan inte bara sätta ett gäng 13-åringar ensamma i ett klassrum. Vi har ju även ansvar för elevers utveckling och då krävs en relation till personen. Sånt är svårt att bygga om du kuskar runt – eller om du har dina lektioner på distans.
Lärarförbundet Gotland vill understryka att de inte är "utvecklingsfientliga". Men facket ämnar följa skolöversynen noga, med både lärares och elevers arbetsmiljö och möjligheter i fokus.
Delaktighet och frivillighet nämns som viktiga pusselbitar i processen.
– Ska man lyckas, med sånt som "mobila team" till exempel, måste det finnas medarbetare som själva vill vara med på det, säger Gunnel Ahlgren.