Det började med tråkiga ord och inslängda papper genom brevinkastet, men eskalerade snart till konstanta busringningar mitt i natten, våld och polisanmälan. Grannen är vräkt men ännu inte utflyttad, och familjen har tvingats flytta med sin nyfödda dotter till en lånelägenhet.
– Vi hade inte bott i lägenheten mer än två veckor, och jag var höggravid med vårt första barn när grannen började bråka med oss. När jag var i vecka 32 och en dag skulle gå ut med soporna kommer grannen utrusande från sin lägenhet och knuffar ner mig för trappen. Jag har blivit knuffad två gånger av den här personen, och det är polisanmält, säger kvinnan i familjen som vill vara anonym.
Familjen ringde störningsjouren och kontaktade socialtjänsten med orosanmälningar, men ingenting hände.
– En kväll när jag hade värkar satt grannen utanför vår dörr på en stol så att vi inte kunde komma ut. Vi fick ringa polisen som fick komma dit. Först när vår dotter var en månad gammal fick vi den här lånelägenheten.
Hon berättar att grannen konstant ringde på dörrklockan nattetid. Ringde tills familjens nyfödda dotter vaknade och skrek.
– Jag fick sån förlossningsdepression att jag var nära att ta livet av mig. Det här är vårt första barn och jag tycker vi har blivit så orättvist behandlade av Gotlandshem. Vi har fått packa ihop hela hemmet och flytta med en dotter som är en månad gammal, för att snart behöva flytta på allt igen. Jag har inte ens landat i att vara mamma.
Familjen har bara lånelägenheten i någon vecka till, och är rädda för att flytta tillbaka så länge grannen är kvar.
Lina Runander är chef för kundservice på Gotlandshem. Hon förklarar det normala förfarandet när Gotlandshem får indikationer på att en hyresgäst stör eller beter sig illa.
– Vi är ålagda att inte göra saker för snabbt så att hyresgästen ska ha en möjlighet att rätta till sitt beteende. Nu är det väldigt olyckligt att en annan familj blivit drabbad, och där kan man alltid vara efterklok och diskutera vad man kunnat göra annorlunda, men jag tycker ändå att vi har gjort en bra insats här. Sedan kan vi enligt lag inte ånga på alltför fort, säger hon.
Först försöker Gotlandshem få till en dialog. De samlar på sig fakta och gör en så kallad rättsanmaning, där de ber personen att rätta till beteendet. Hon säger att i många fall där det inte blir någon förändring så beror det på någon bakomliggande sjukdomsbild som psykisk ohälsa, och då gör Gotlandshem en orosanmälan till berörda myndigheter.
– En normal frisk människa vill ju oftast göra rätt. Men efter tre rättsanmaningar och en fjärde störning kommer in så generar det en uppsägning. Sen kan det också handla om så pass allvarliga störningar att det finns risk för fastigheten eller säkerheten för omkringliggande hyresgäster, och då går man direkt till förverkande, och då ska det även upp till förhandling i hyresnämnden, säger Lina Runander.
Och där är ärendet nu, samtidigt som familjens låneboende snart löper ut.
Behöver familjen oroas över att flytta tillbaka?
– En uppsägning är gjord, men sen hur den sista delen har blivit har jag inte detaljerna på. Men vi kommer se till att det blir en trygg boendesituation för de berörda. Om vi gör bedömningen att det inte är tryggt för dem att flytta tillbaka så hittar vi en lösning, säger Lina Runander.