Fängelsestraff eller friande

För den mutåtalade 51-årige rederitjänstemannen yrkade åklagaren på "ett mycket kännbart fängelsestraff" medan han ansåg att de två f.d. anställda vid Rolls Royce borde få "kännbara fängelsestraff".
Inledningsvis informerades också rätten om att Gotlandsbolaget tänker avskeda den 51-årige fartygsinspektören, om han befinns skyldig till brott. 51-åringen har också meddelat att han är villig att utföra samhällstjänst om han döms som skyldig.
Åklagaren Christer Krantz inledde sin slutplädering i går med att allmänt ta upp hur ovanligt det är med rättegångar om mutbrott.
Det är inte så ofta som man får plädera i ett mutmål. Det är väldigt ovanligt, det förekommer rätt sällan in Sverige. Oftast handlar det om smärre gåvor eller middagar. Det här är oplöjd mark när det gäller mutor i den här omfattningen.
"Den osynliga handen"
Mutorna är den osynliga hand som gör sitt arbete i det fördolda. Därför är det att komma åt det. Mutor är tentakler som sveper omkring och orsakar skada. Men det är svårt att i det enskilda fallet peka på en skada, sa Christer Krantz.
Han tog också upp det förtroendeförhållandes som ska finnas mellan arbetsgivare och anställd och tog upp vad Gotlandsbolagets styrelseordförande Jan-Erik Nilsson sagt om att det skadade företaget att han fick sitta i rätten.
När det gällde bevisningen tryckte åklagaren hårt på den nu döde 60-åringens erkännande förra fredagen. Speciellt tryckte åklagaren på att den huvudåtalade sagt att han aldrig hade agerat som om att pengarna skulle komma Gotlandsbolaget till del.
Jag tycker de orden väger tungt. Varför han kom till den insikten får vi aldrig veta, sa åklagaren.
Han övergick så till åtalet mot den 51-årige rederitjänstemannen, vars chef var den 60-årige tekniske chefen. enligt åklagaren har 51-åringen gjort sig skyldig till både grovt mutbrott och grovt penninghäleri.
Ett konsultarvode?
Det första gäller de 365 000 kronor han fick av sin chef för det jobb han hade utfört när det gäller en förbättring av vattenjeten på lilla snabbfärjan Gotland. Något åklagaren inte tror på. Han ansåg det helt klarlagt att 51-åringen känt till att de pengar han fick från sin chef var en del av de 500 000 kronor som hans chef tagit emot som muta från Rolls Royce (f.d. Kamewa).
Det var tämligen konstruerat att kalla det för ett konsultarvode, sa åklagaren och påpekade att 51-åringen sagt att pengar tackar man inte nej till. Att han dessutom ändrat sig alldeles för mycket och därmed inte var trovärdig. 51-åringen borde ha förstått att det var mutpengar, framhöll åklagaren.
När det gäller de 20 000 euro, som 51-åringens chef bett honom at växla och få insatt på hans konto, ansåg åklagaren Christer Krantz att 51-åringen borde ha funderat över detta.
Det ligger ju i sakens natur att man vill ha ett ombud för att inte synas med så mycket pengar, påstod åklagaren som sammantaget ansåg att 51-åringen hade gjort sig skyldig till grovt mutbrott och grovt penninghäleri och att han bör ha ett mycket kännbart fängelsestraff.
Hängiven sitt arbete
När det blev försvarsadvokaternas tur att plädera fick Helen Ahlsten, försvarare av 51-åringen, inleda. Hon tog först upp att inte bara hennes klients chef utan även dennes försvarare varit väldigt tydliga om att man försökt få de nya färjorna så billigt som möjligt.
Min klients chef la också korten på bordet för att alla skulle förstå vilken insats han gjorde. Sedan valde han fel metod när han tog pengarna. Men han var väldigt hängiven sitt arbete och lojal mot företaget. Han ville ro affären i land, sa Helen Ahlsten.
Det finns ingen som har sagt sig lida skada annat än av offentligheten i samband med rättegången. Det finns heller inte någon som säger sig ha lidit ekonomisk skada. Det är också en speciell situation, vi har en arbetsgivare som är nöjd med sin anställde. Han är nu tillbaka i Kina och leder arbetet med att provköra den andra Kinafärjan.
Skriven i Kina
Sedan tog hon upp frågan om de 365 000 kronor som hennes klient fick från sin chef. När fick han veta att han skulle få pengarna? Det har ingen kunnat svara på. Däremot finns ett utdrag från den tekniske chefens nummerkonto i Schweiz, som visar att pengarna har tagits ut därifrån den 28 september år 2001. Men, undrade Helen Ahlsten, kan han dömas för det? Hennes klient bor i Kina sedan år 2000 han är också skriven där.
Frågan är då var brottet har begåtts. Är det i Sverige, ja då kan han dömas. Är det i Kina. Vad händer då?
Det andra brottet, inväxlingen av chefens 20 000 euro på Handelsbanken, det brottet begicks i Sverige, om det nu är ett brott. Helen Ahlsten anser inte att hennes klient borde ha förstått att det skulle vara mutpengar som hans chef hade bett honom växla.
Enligt åklagaren borde min klient ha begripit att det var mutor. Men han hade jobbat med den huvudåtalade i femton år och var underställd honom. hans chef ansågs vara en klanderfri person. han fick också företräda rederiet.
Inget mutobjekt
Min klient är utlandssvensk. Av de senaste femton åren har han jobbat utomlands i elva och han är skriven i Kina sedan år 2000. Han är inte i närheten av beslutsfattarna, han är inget mutobjekt. Hans position är inte på det viset, säger Helen Ahlsten och fortsätter:
När han får pengarna av sin chef får han veta att de kommer från Rolls Royce. Han säger sig ha fått ett uppdrag av sin chef. Min klient befinner sig i Frankrike och får i uppdrag att ta fram en ny lösning för vattenjeten. Han berättar att han har jobbat i 200 timmar med detta. 365 000 kronor är rimligt för det jobb han utförde, säger Helen Ahlsten.
Sedan var det dags för de två f.d. Rolls Royce-anställdas försvarare. De avvisade helt att något brott skulle ha blivit begånget av deras klienter. Dessutom var det brott som den ene åtalats för av så gammalt datum att preskriptionstiden på fem år har gått ut.
Försvararna var båda också helt inne på att det var så kallade rederirabatter som hade överförts till den tekniske chefen och att om denne hemlighöll pengarna för Gotlandsbolaget, då handlade det om ett annat brott.
Advokaterna anser också att åtalet borde ha gällt trolöshetsbrott. Men den åtalspunkten lades ner när Gotlandsbolaget sa att man inte hade lidit någon ekonomisk skada. Därför valde åklagaren i stället att åtala för mutbrott. Domar i det stora mutmålet meddelas den 3 oktober.