Fara för teknikfixering inom arkeologiutbildningen

I går offentliggjordes Högskoleverkets granskande rapport av landets arkeologiutbildningar. Huvudintrycket är positivt. Samtliga lärosäten får godkänt och arkeologiutbildningarna kännetecknas av god kvalitet, engagerade studenter och många doktorander. Men generella problem finns att ta itu med.
Många studenter tycker att kurskraven är för låga och otydliga. Studenterna vittnar också om att kraven ibland ändras efter resultat så att fler blir godkända. Samtidigt upplever lärarna att studenternas förkunskaper har försämrats. Det gäller framförallt skrivkunskaper och förmåga att läsa böcker på andra nordiska språk och kurslitteraturen ibland anpassas till vad studenterna anser vara lättläst.
I Högskoleverkets granskning ingår arkeologiutbildningarna vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Mitthögskolan och högskolorna i Kalmar, Södertörn och på Gotland.
Akeologiutbildningen vid Högskolan på Gotland uppfattas som mycket inriktad på olika fältmetoder, vilket enligt rapporten inte bör får ske på bekostnad av andra perspektiv och med varningsflagg för teknikfixering.
Visst, men rätt inriktning och kunskaper i olika fältmetoder och digital teknik gör våra arkeologistudenter med slutexamen från Högskolan på Gotland eftersökta på arbetsmarknaden, konstaterar Inger Österholm.
<span class=MR>Mer konkreta planer</span>
Hon framhåller att arkeologin tydliggjorts i den nya organisationen som gäller från halvårsskiftet vid Hgo. Planerna för ämnet har konkretiserats i dels en traditionell inriktning, dels i specialinriktningar med digital teknik, historisk arkeologi och arkeoosteologi.
Finessen är en bred institution och våra tre specialinriktningar som gör våra studenter med slutexamen attraktiva hos arbetsgivarna. Men det kan ha varit svårt för bedömargruppen att ta till sig. Vi visste om Högskoleverkets kritik och har redan klarat av den, säger Inger Österholm.
Bedömargruppens vid Högskoleverket intryck av arkeologi vid Högskolan på Gotland är att ämnet här har stor betydelse och en starka ställning med god tillströmning av studenter. I jämförelse med andra arkeologinstitutioner har arkeologi vid Hgo många lärare, omfattande forskning och forskarutbildning med bredd.
Högskoleverkets rapport pekar på att arkeologi vid Hgo hör till en institution med snabb utbyggnad och utveckling, något som gör att ämnets identitet kunde göras tydligare. Enligt bedömargruppen är det viktigt att diskussionerna om ämnet konkretiseras. Att ämnet sedan förra halvårsskiftet organiseras under en bred institution anses inte ha gjort ämnet mer tvärvetenskapligt. Samtidigt konstateras att institutionsorganisationen med ansvar för det dagliga arbetet har legat på få personer och att beslutsstrukturen varit otydlig.
<span class=MR>DNA-laboratorium</span>
Bedömargruppen pekar också på arkeoosteologi, skelettkunskap, med oklar roll vid Högskolan, och de många internationella projekten som tydligare skulle kunna påverka utbildningens utformning.
Arkeoosteologi kan läsas upp till magisternivå. Och vi bygger upp utbildning med satsning på bland annat DNA-laboratoriet och en inriktning mot evolutionsbiologi, framhåller Inger Österholm.