Faraomyran nytt plågoris på ön
Anticimex kämpar mot en för Gotland helt ny form av ohyra - faraomyran. Ett tiotal hem på ön har redan drabbats.
Faraomyran har funnits i Sverige sedan 1930-talet, men Gotland har hittills varit förskonat från ohyran.
Men för drygt två år sedan fick Anticimex tekniker en obehaglig överraskning.
- Vi blev tagna på sängen, vi visste inte vad det var och våra vanliga myrdosor fungerade inte, säger Ulf Siggelin.
Flera drottningar
Anledningen är att faraomyran, till skillnad från de vanliga svartmyrorna, har flera drottningar i boet. När boet blivit för stort, eller när de bekämpas, tar arbetarna helt enkelt med sig en drottning och ett antal ägg och flyttar.
- Därför kan det ta lång tid att bli av med myrorna. Man tror att man lyckats bli kvitt dem, men så ett år senare så är de tillbaka igen, säger Siggelin.
- Vi bekämpar dem genom ett preparat som myran tar med sig tillbaka till boet. Man matar den, kan man säga. Och det tar sin tid.
10-15 hushåll har drabbats
Mellan tio och femton hushåll på ön har drabbats hittills.
Faraomyran är inte farlig för människan, men eftersom den är mycket liten och nästan genomskinlig är den en obehaglig gäst bland specerierna i köket.
- Eftersom den är så svår att upptäcka har det ofta hunnit bli ett stort bo innan man ser den och kan göra något åt problemet, säger Siggelin.
Sannolikt har faraomyran transporterats hit från fastlandet med livsmedel, någon kan ha varit på besök i ett drabbat hem och fått med sig den objudna gästen.
Svårt att skydda sig
Enligt Siggelin finns inget riktigt bra sätt att skydda sig mot faraomyran.
- Det är bara att försöka vara uppmärksam om man varit på resa, tvätta kläder och se upp om man haft med sig sötsaker och livsmedel.
Faraomyran är en rödgul, mycket liten myra. Arbetarna är bara två millimeter långa. I Sverige förekommer den bland annat i hyreshus, bagerier och på sjukhus. Den äter gärna sötsaker, och trivs i skafferier och liknande utrymmen. Den kan t.o.m. ge sig på sårskorpor under bandage på sjukhuspatienter. Kolonierna är vanligen mycket individrika, och bona läggs ofta djupt inne i sprickor i golv och väggar, varför myrorna är mycket svårbekämpade.
Källa: Nationalencyklopedin/GT
Källa: Nationalencyklopedin/GT
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!