Region Gotland, som äger hamnen, och Destination Gotland, som kör färjorna, delar på ansvaret för säkerheten.
Metalldetektorer och scanning av bagage är sedan länge rutin för flygresenärer. Men när du kör på färjan med bil behöver du oftast bara visa biljett. Det har fått många att reagera, vilket bland annat DN rapporterat om, särskilt nu med en höjd terrorhotsnivå och ett försämrat säkerhetsläge runt Östersjön.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi är en av dem som påpekat att färjor är utsatta.
– Det är stora, långsamma mål med god effekt. Vill man påverka en viktig livlina är ju färjorna ett enkelt mål, säger han till Helagotland.
Det anser även Timo Hellenberg, finsk forskare och säkerhetskonsult, som i slutet av 00-talet undersökte vad som skulle hända om terrorister tog sig ombord på en Finlandsfärja. Han tycker att bagage och fordon ska undersökas innan de får tas ombord.
– För mig är det svårt att acceptera argumentet att det skulle vara för mycket att kräva av passagerarna. Det funkar ju på flygplatsen, vad är skillnaden? säger han.
Men få bilister som Helagotland hejdar på väg ombord verkar sugna på hårdare kontroller. De flesta har inte ens funderat över säkerheten ombord.
Det har däremot Astrid Åkerblom som precis ska rulla sin väska genom färjeterminalens skjutdörrar.
– Särskilt med tanke på att terrorhotnivån i Sverige har höjts till en fyra. Jag var på ishockey i Västervik nyligen och där visiterades alla, man fick inte ta med sig mer än en handväska, säger hon och berättar att hon tidigare jobbat på färjeterminalen.
– Så jag vet att de följer ISPS-reglerna, som bland annat säger att inga obehöriga får vara inne på området. Men att undersöka vad som finns i folks väskor, det kan göras bättre.
Det höjda terrorhotet borde få Destination Gotland att reagera och införa hårdare kontroller av bagage, tycker Astrid Åkerblom.
Marcus Risberg, vd för Destination Gotland, påpekar att rederierna och hamnoperatörerna har att förhålla sig till de säkerhetsnivåer som polisen beslutar om enligt det internationella sjösäkerhetsregelverket ISPS.
Trots den allmänt höjda terrorhotsnivån ligger säkerhetsnivån för sjötrafiken kvar på den lägsta nivån, en etta på en tregradig skala.
Vad som sker i de olika skyddsnivåerna ingår i skyddsplaner, som varje rederi och hamn måste få godkända av Transportstyrelsen. Eftersom de är sekretessbelagda kan Marcus Risberg inte gå in i detaljer, men påpekar att stickprovskontroller görs även på nivå 1.
– Men inte på samma sätt som på en flygplats. Ett exempel på åtgärder som kan vidtas då skyddsnivån höjs att man ökar intensiteten i kontrollerna.
Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 ledde till allt hårdare kontroller på flygplatserna. Men händelserna påverkade också i allra högsta grad sjötrafiken.
– ISPS-koden är en direkt konsekvens av händelserna i USA 2001. Det är en omfattande utveckling som har skett sedan dess, till exempel vad gäller tillgänglighet till hamnområden och fartyg, antalet kontroller, verifiering av passagerarlistor och lastlistor, säger Marcus Risberg och tillägger att även informationsutbytet och samarbetet med till exempel Säpo och Kustbevakningen utvecklats över tid.
Magnus Ranstorp vill tona ner risken för terrorhot mot färjor. Det är ovanliga händelser och därför vore det inte proportionerligt med alltför hårda kontroller vid ombordstigning, menar han.
Passagerarfärjor har utsatts för terrordåd historiskt, så som gisslandramat på Achille Lauro utanför Italien 1985 och självmordsattacken mot det grekiska fartyget City of Poros 1988.
Men det är väldigt ovanligt, påpekar terrorforskaren Magnus Ranstorp. Trots att terrorhotnivån i Sverige har höjts så bedömer han risken för ett färjeattentat som "väldigt låg".
– För terrorister är det många andra måltavlor som prioriteras före detta. Bland annat är det svårt för dem att fly och de vill gärna genomföra flera attacker samtidigt, säger han.
Därför menar han att det vore oproportionerligt att börja scanna allt bagage i bilarna som kör ombord.
Men terrorattacker är som sagt inte det enda som hotar. Spänningarna mellan länder runt Östersjön och ökad organiserad brottslighet på hemmaplan ställer ännu högre krav på rederier och myndigheter, påpekar Hans Liwång, sjösäkerhetsforskare på Försvarshögskolan.
– Det är en mer komplex uppgift nu än för 20 år sedan då terrorism kom upp som en tydlig hotbild, nu har vi fått två hot till. Det innebär större krav på att uppdatera de här hot- och riskanalyserna. Det kan ju vara så att det är olika åtgärder som krävs för att stoppa organiserad brottslighet, terror och hot relaterade till spänningarna mellan olika länder.