Farmen Àr Rays livsverk
Ett minkhus Àr ett luftigt och mycket lÄngsmalt bygge, dÀr sjÀlva huset i princip bestÄr av stolpar som bÀr upp ett ganska högrest spetsigt tak. I mitten av huset finns ingenting, eller rÀttare sagt hÀr finns en vÀg dÀr en fyrhjulig foderautomat kan köras fram. PÄ vardera sidan finns smÄ ?holkar? med tillhörande trÄdburar. HÀr bor avelsminkarna en och en i sin lilla lÀgenhet i mycket lÄnga rader.
Stort kvinnoöverskott
Kvinnoöverskottet Àr stort. En hanne, fyra honor, en hanne, fyra honor.....sÄdan Àr fördelningen just nu.
Vad man ocksÄ ser frÄn den upphöjda platsen Àr detta omrÄdes ?centrumbebyggelse?. HÀr finns jÀttelika frysutrymmen dÀr maten till minkarna förvaras. Konsumtionen Àr högst varierande över sÀsongen, men mer dÀrom pÄ annan plats dÀr vi gÄr igenom ?minkÄret?.
Ray Raymond kan frÄn klinten blicka ut över sitt livsverk. Han har ?26 Är kvar till 100? men han har inga planer pÄ att lÀgga av.
??Det Àr ett hÀlsosamt yrke med mycket utejobb, sÀger han. Och sÄ Àr jag otroligt intresserad av uppfödningen.
Han tillstÄr att han inte nu lÀngre utför sÄ mycket rent fysiskt arbete, men han Äker var dag omkring i sitt fyrhjulsdrivna fordon och kollar upp det hela, ser till att foderstaterna Àr rÀtt och att minkarna mÄr bra. Om de inte trivs blir pÀlsarna inte bra.
??Jag har mÄnga goda medarbetare, en del som varit hÀr i 25 Är, sÀger han.
SÄ verksamheten flyter pÄ Àven om den Àr utsatt för Ätminstone ett allvarligt hot. För visst Àr det allvarligt för ett företag om tillstÄndet för verksamheten Àr under diskussion. Att det dessutom varit det under en lÀngre tid gör inte det hela lÀttare.
Andra generationen
Ray Àr andra generationens pÀlsdjursfarmare. Det var fadern Hjalmar som startade i SmÄland nÀr han kom hem efter att ha vistats en period i Amerika. DÄ var det rÀvfarm det handlade om och en av landets största byggdes dÄ upp. 1936 startade han med minkar för första gÄngen. Efter ett tiotal Är började det bli för trÄngt och dÄ fanns det planer pÄ att flytta till Blekinge, bland annat för att det skulle vara lÀttare att tillfredsstÀlla det stora behovet av fisk som foder dÀr.
I den vevan köpte Hjalmar Raymond ocksÄ en befintlig rÀvfarm strax norr om Visby - det vill sÀga Salthamn- och fann att det nog var hÀr man skulle expandera.
? DÀr kör dom minkfoder pÄ tippen, hade fadern konstaterat.
Med en expanderande jordbruksdrift under 1960-talet fick Gotland vissa problem med avfallet. Det var dÄ som Ray Raymond blev kontaktad av dÄvarande landshövdingen Torsten Andersson. Raymond blev ocksÄ kallad till ett möte pÄ lÀnsstyrelsen dÀr avfallsproblematiken för slakteri och fiskindustri diskuterades. Ray Raymond hade möjligheten att ta hand om det mesta avfallet som mat till sina minkar, men förutsÀttningen var att han kunde bygga fryshus för att lagra avfallet/minkmaten. LÀnsstyrelsen medverkade till att Raymond fick industrigarantilÄn och kunde bygga och det blev stora volymer fryskapacitet.
??Jag klarade av att ta hand om avfallet under 70-talet och 80-talet. Jag höll rent, sÀger Ray Raymond.
Under den hÀr tidsperioden hade han ocksÄ som mest djur. Han hade inte mindre Àn 70 000 djur och de gjorde Ärligen av med 3 500 ton avfall.
Det vÀnde igen
90-talet innebar en lÄgkonjunktur för pÀlsdjursaveln. Det var under nÄgra Är vÀldigt svÄrt att sÀlja pÀls och vÀrldsproduktionen minskade. Men sÄ, under 1995, tog det fart igen.
PÄ Gotlandsfarmen laddade man in rejÀlt med minkmat i frysutrymmena och beredde sig pÄ en stor utökning av produktionen. Men i samma veva faststÀllde lÀnsstyrelsen i ett tillstÄnd för verksamheten att man inte fick ha mer Àn 8 000 avelshonor. Den begrÀnsningen gjorde att man inte fick anvÀndning för allt foder innan det blev för gammalt. Efter diverse turer hamnade överskottsfodret pÄ tippen i Slite.
??Det var en smÀll som kostade mig 400 000 kronor, sÀger Ray Raymond.
Efter den smÀllen har man anpassat verksamheten till det givna tillstÄndet frÄn 1997, som ger utrymme för 8 000 honor. Detta tillstÄnd gavs av koncessionsnÀmnden för miljöskydd, som Àndrade ett tillstÄnd givet av lÀnsstyrelsen. TillstÄndet begrÀnsades till att gÀlla i tre Är.
Nekades tillstÄnd
I december Är 2000 lÀmnade företaget in en ansökan om nytt tillstÄnd till lÀnsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Under en tid drevs verksamheten utan tillstÄnd. Sedan kom miljöprövningsdelegationens beslut den 20 december 2002. Delegationens beslut innebar totalstopp för Gotlandsfarmen. Det gavs inte tillstÄnd till djurhÄllningen och inte heller till fodertillverkning pÄ farmen. Men farmen överklagade till miljödomstolen (Stockholms tingsrÀtt) och körde vidare i avvaktan pÄ denna domstols beslut.
I december förra Ă„ret kom miljödomstolens beslut: Det fanns inga skĂ€l att avslĂ„ farmens ansökan om att fĂ„ fortsĂ€tta uppfödningen och tillverkningen av foder. Ărendet Ă„terförvisades till miljöprövningsdelegationen, som har att meddela ett nytt tidsbegrĂ€nsat tillstĂ„nd med villkor.
Detta vill emellertid inte delegationen, som i stÀllet har överklagat Àrendet till nÀsta instans, det vill sÀga miljö-överdomstolen. DÀr ligger Àrendet nu för avgörande om huruvida prövningstillstÄnd skall ges eller ej.
Gotlandsfarmen befinner sig alltsÄ pÄ nytt i ett vÀntelÀge.
Bengt Wickman Àr anlitad av företaget som konsult med uppdrag att sköta en del av den omfattande pappersexercisen.
??För företaget hade det givetvis varit bÀttre att man gett ett tillstÄnd med klara villkor, sÀger han. Det Àr jobbigt med den grÄzon som vi befinner oss i nu.
Det Àr mÄnga miljöfrÄgor runt farmen som tagits upp av myndigheterna. Men det som sÀgs ha haft sÀrskilt stor betydelse för miljöprövningsdelegationens beslut Àr flugförekomsten.
Ray Raymond menar att beskrivningen av flugförekomsten Àr ?vÀldigt kraftigt överdriven?. MedhjÀlparen Bengt Wickman uppger att det kommit in tvÄ anmÀlningar pÄ tvÄ Är frÄn personer ganska lÄngt bort frÄn farmen, medan personer som bor nÀrmare inte har nÄgra klagomÄl. FrÄn farmens sida kÀnner man ocksÄ till ett verksamt medel mot flugorna och hÀnvisar till goda erfarenheter frÄn andra farmer dÀr man anvÀnt inblandning av preparatet Larvadex i minkfodret. PÄ Gotland Àr det miljö- och hÀlsoskyddskontoret som anser att medlet inte bör anvÀndas med mindre Àn att det har godkÀnts ur miljösynpunkt för flugbekÀmpning. Miljö- och hÀlsa förordar i stÀllet kalkning av minkgödseln för att minska förekomsten av flugor.
PÀlsdjursuppfödningen Àr alltsÄ pÄ mÄnga sÀtt och pÄ flera olika plan ifrÄgasatt. Lokalt Àr det som vi sett ovan tillstÄndgivande myndigheter som Àr negativa. PÄ ett annat plan förs en etiskt debatt, bland annat av djurrÀttsaktivister. Det finns politiska partier som har pÄ sitt partiprogram en ambition att förbjuda nÀringen.
Hur Àr det dÄ att jobba i ett sÄdant klimat?
??Jag Àr ju inte ensam, sÀger Ray Raymond. Jag har 160 kollegor i landet.
Och Ă€ven om uppfödningen Ă€r satt under debatt sĂ„ finns en marknad för skinnen och det Ă€r en marknad som Ă€r i tillvĂ€xt. I FjĂ€rran Ăsterns finns köpkraften nu.
Ray Raymond tycker att det Àr mÀrkligt att nÀringen skall vara sÄ utsatt i Sverige medan man inte mÀrker nÄgot av detta i Danmark, som har en vÀsentligt större pÀlsdjursuppfödning Àn Sverige har.
SĂ„ jobbar vi med nyheter