Färre mediciner än tidigare på Östersol
Östersol i Katthammarsvik är det särskilda boende på Gotland som har kommit längst i arbetet med att se till att de äldre inte äter fler mediciner än de verkligen behöver.Och att de har rätt läkemedel och rätt dosering.
- Vår styrka är kontinuiteten, säger Erik Hoffstedt. Syster Kjerstin och jag träffar de boende tillsammans varje vecka. När jag började här för fyra år sedan levde jag i övertygelsen om att läkemedelshanteringen inte var rationell. Eftersom vi båda har samma intresse för de här frågorna så började vi med att lägga upp en långsiktig plan för de boende.
Mindre leveranser
Att minska antalet läkemedel är inget självändamål. Det är inget ont i läkemedel i sig. Det viktigaste är att varje person får en optimal läkemedelsbehandling, understryker Erik Hoffstedt.
Och på Östersol har det för de allra flesta inneburit färre mediciner.
- Vi räknade inte antalet mediciner när vi började, men det låg i snitt på åtta, nio. I dag är siffran fyra även om variationerna är stora. Men jag ser tydligt att läkemedelsleveranserna har blivit allt mindre, säger Kjerstin Dahlbeck. Sedan finns det multisjuka äldre som behöver upp emot tio läkemedel.
Naturlig nedstämdhet
Erik Hoffstedt och Kjerstin Dahlbeck började med att gå igenom de mediciner de boende åt, och de ifrågasatte de flesta.
- Antidepressiva medel måste man till exempel sluta äta för att man ska kunna mäta vilken effekt medicinen har. Och det är en process som tar tid, men i dag är det väldigt få av de 42 som bor på Östersol som äter det. Det är så mycket som följer med åldrandet som inte har med sjukdom att göra.Och det är naturligt att bli nedstämd när man tvingas lämna sitt hem och flytta till ett särskilt boende.
Färre fallolyckor
De pratade med var och en av de boende, frågade hur de mådde och försökte sortera ut vad som var viktigt för att de skulle må bra. De frågade också om de boende var beredda att pröva att sluta med vissa mediciner. Och de flesta sa ja.
- Vi arbetar utifrån den lista som läkemedelskommittén ger ut med rekommendationer av vilka läkemedel som bör användas och vi har läst mycket om vilka mediciner som är olämpliga för äldre. Och vi försöker tillämpa det.
I dag, efter en halvering av antalet läkemedel i genomsnitt, är de äldre piggare och mår bättre.
- Fallolyckorna har minskat, berättar Kjerstin Dahlbeck. 2002 hade vi 86 fallolyckor, varav sex behövde vård på lasarettet. Förra året var det 59 fallolyckor och två som behövde sjukhusvård. Vi ser ett klart samband mellan detta och medicineringen. Vissa läkemedel, som blodtryckssänkande medicin, gör att yrseln och obalansen ökar.
En stor del av det framgångsrika arbetet står personalen på Östersol för.
Trivsammare stämning
- Jag är ju bara här några timmar i veckan så jag behöver informatörer. Och det är ju de som arbetar här hela tiden som vet det mesta om de boende och hur de mår, säger Erik Hoffstedt.
Han menar att det inte är enbart minskningen av läkemedel som gör att de boende mår bättre. Att någon visar intresse och ger uppmärksamhet är andra viktiga delar. Och när de boende mår bättre så mår också personalen bättre. Stämningen blir mer trivsam och att den framgång man haft på Östersol sedan fått uppmärksamhet utanför huset och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bidrar också till den uppåtgående spiralen.
Att påstå att om man kan ta bort flera mediciner och få en person att må bättre så innebär det ju att de ätit mediciner i onödan, är kontroversiellt.
- Man måste komma ihåg att varje gång en medicin skrivs ut så görs det för att det finns en människa där som bedömts ha behov av den medicinen. Det får man inte glömma.
Akuta behov går först
Att de boende i särskilt boende på de flesta håll på Gotland och i övriga landet faktiskt äter mediciner som de inte behöver eller mår bra av tror Erik Hoffstedt och Kjerstin Dahlbeck delvis beror på organisationen. På fastlandet är det uppdelat på kommun och landsting men även om både sjukvård och äldreomsorg ligger inom kommunen på Gotland så har systemet svagheter, till exempel genom att primärvården har sitt journalsystem och länssjukvården sitt.
Och att göra en revision en gång om året av vilka läkemedel en person använder är knappast möjligt för en läkare som kommer några timmar i veckan. Då går de akuta behoven först. Dessutom är det inte alla boenden som får besök av samma läkare varje vecka. Då är det extra viktigt sjuksköterskan står för kontinuiteten.
Ett meningsfullt liv
- Vi arbetar med det här varje vecka. Det krävs om man ska nå resultat. Och det handlar en del om läkekonst. Om att ständigt följa upp de boende och att väga in kost, motion och annat som påverkar allmäntillståndet.
Nu arbetar Erik Hoffstedt och Kjerstin Dahlbeck med Klostergården i Roma, där det arbetar en sjuksköterska som är mycket intresserad av detta med läkemedelsanvändningen. Och fler äldreboenden står på tur.
- Det viktigaste för oss är att göra livet meningsfullt för de äldre som bor i särskilt boende. Och det kan inga piller i världen göra.
Så jobbar vi med nyheter