Fartygsvraken utanför Visby hamn ska skyddas
Alternativa ankringsplatser för kryssningsfartyg på redden i Visby hamn. Och på sikt kanske en kanal öppnad genom norra piren direkt till yttre hamnen för barkasser och fritidsbåtar.
- 200 meters skyddszon kring de gamla vrakplatserna utanför Visby hamn ska ge skydd åt det marina kulturarvet, säger aquaarkeologen Göran Ankarlilja. I somras gjorde han en bottenavsökning med hjälp av sonar,
- Sonar är en teknik som använder ljudets fortplantning i vatten för att lokalisera vrak. Vi undersökte det område utanför hamnen där kryssningsfartygen normalt ligger för ankar på redden. Det är ett område ungefär 500 meter ut i vattnet och i utsträckning cirka 1 800 meter långt från söder om Kopparsvik och norr om lotsplatsen vid norra piren.
Trots problem med tolkning av bilderna från sonarundersökningen, gav resultatet av undersökningarna 22 indikationer, varav 17 stycken inom det avsökta området och ytterligare fem utanför detta. Utvärderingen av materialet pekar på sex verifierade vrak inom området och tre utanför, definierade med en så kallad droppkamera.
- Rune Fordal har tidigare forskat, lokaliserat och samlat information om den dansk-lybska flottan som förliste utanför Visby 1566. Då gick 15 fartyg med 57 000 man under här. Fartygsförlisningar skedde också vid Gustav Vasas anfall 1524 mot Gotland och Visby. Och ytterligare 27 förlisningar är kända i området från 1750-talet och framåt. Dessutom bör här finnas ett stort antal okända förlisningar.
Räcker inte
Kajplatserna i Visby hamn räcker inte till och i dag ankrar kryssningsfartygen på redden i närområdet utanför hamnen. Där, fyra kilometer eller två distans ut, ligger vraken på rad.
Att lösa ankringsfrågan för att på så sätt skydda det marina kulturarvet är nu ett mål att lösa för länsstyrelsen i samverkan med rederi Carl E Ekman AB, som svarar för anvisningen av ankarplatserna på redden, samt Sjöfartsverket
- Alla vrakindikationerna ligger grundare än på 50 meters djup. Samtidigt är bottendjupet över 50 meter hittills bara delvis undersökt. Här finns alltså behov av fördjupade undersökningar, konstaterar länsstyrelsens handläggare Marie-Louise Hellqvist liksom Ilse Uvijsters, nu anställd vid länsstyrelsen men i somras i arbete tillsammans med Göran Ankarlilja.
- En möjlighet är att boja in de nuvarande fyra anvisade ankringsplatserna på redden, en tveksam metod med hänsyn till vrakplundrare. En annan är att justera anvisningsplatserna med en ny utanför norra piren, ta upp ett hål i denna och öppna en kanal för att släppa igenom barkasser och fritidsbåtar till hamn. Därmed slipper de små båtarna gå in i stora hamnen och kanske komma på kollisionskurs med de stora gotlandsbåtarna.
Så jobbar vi med nyheter