En gång på 40 år har hälso- och sjukvården hållit budget på Gotland. Det var inte år 2012. Underskottet denna gång: 45 miljoner kronor.
Det framgår av bokslutet som presenterades idag på eftermiddagen.
- Det var lite av en kalldusch, sa hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker, Miljöpartiet.
- Det är inte lätt att göra prognoser, poängterade hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Åke Björklund.
Detta på en presskonferens på eftermiddagen, efter arbetsutkottets förmiddagsmöte där bokslutet varit huvudnumret.
Underskottet på 45 miljoner ska ställas i relation till hela hälso- och sjukvårdens sammanlagda ram på 1,2 miljarder. Det handlar alltså om ett underkott på 4 procent av totalbudgeten.
Det är mycket, med tanke på att stor kraft har lagts vid att omorganisera, effektivisera och snåla in.
- Vi hade en prognos på minus 30 miljoner men så stack det iväg i november och december, sa Stefaan De Maecker.
Få dyra vårdfall betyder mycket
Mycket av underskottet går att förklara med oförutsedda kostnadsökningar. Dels med att några få högspecialistkrävande vårdfall dragit upp kostnaden för vård på fastlandet (15 miljoner dyrare än föregående år), dels med att läkemedelskostnader inom sjukhusvården sprungit iväg (också på grund av ett fåtal fall) och dessutom med att staten minskat de generella statsbidragen.
Men det finns också strukturella, övergripande förklaringar.
- Det det framför allt handlar om är att det kostar att vara liten och att vara självständig, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Åke Björklund.
Region Gotland har god effektivitet, en jämförelsevis god vård och en hög tillgänglighet. Det visar de nationella jämförelser som finns.
Men eftersom den gotländska sjukvårdsapparaten är större än det statliga utjämningssystemet tar hänsyn till, menar Björklund och De Maecker, så räcker inte pengarna till den vård som ges.
Stenhård kontroll 2013
Eller annorlunda uttryckt: Gotland ger för mycket vård i förhållande till pengarna som finns.
Redan nu, i januari, ser sjukvårdsledningen att vården kostar 50 miljoner för mycket i år för att budgeten ska hållas förutsatt samma statsbidrag som ifjol.
Det betyder nya effektiviseringar. Frågan är bara vilka.
- Vi måste kanske fråga oss: ska vi fortsätta att ge så mycket mer vård jämfört med vad andra landsting gör? säger sjukvårdspolitikern Stefaan De Maecker.
I linje med detta införs i år en ny organisation där ett antal läkare får ansvar både för vårdinsatser, personal och budget. Syftet är att det ute i verksamheten ska finnas de som har direkt ansvar för både vårdinsats och ekonomi. Plus att det uttalat gäller att ekonomi går först.
- Det är en inställningsfråga, säger Jan-Åke Björklund.
- Vi har en lång lista på tråkiga organisatoriska åtgärder att ta till men i grunden är det faktiskt en inställningsfråga.
Nu ska i nästa steg hela hälso- och sjukvårdsnämnden diskutera bokslutet och de nya försutsättningarna.