Februari bra tid att se på Vintergatan
Det innebär således möjligheter med fina observationsmöjligheter särskilt om man har satsat på rätt klädsel, bland annat. med varma skodon.
Det blir fullmåne den 9 och nymåne den 25 februari. I samband med fullmånen inträffar också årets första månförmörkelse, som hänger ihop med den ringformiga solförmörkelsen den 28 januari.
Månförmörkelse
Den innebär att Månen kommer in i Jordens halvskugga, vilket inte tyvärr är märkbart utan instrument.
Den börjar kl. 13.37 och är slut kl. 17.40, med sitt maximum redan kl. 15.38, således innan Månen har gått upp hos oss.
Merkurius, som försvann ur synfältet i början av januari, återkommer nu som "morgonstjärna" och syns i sydost, där den kan observeras lågt nere vid horisonten.
Den 13 februari står den som längst västligt från Solen. Venus, som glatt oss under januarikvällarna, fortsätter att öka i ljusstyrka under den kommande månaden och lyser som klarast den 19, då 28 procent av skivan är belyst. Har man ett litet teleskop kan man se att den liknar en liten månskära.
Mars är på andra sidan Solen och kan inte observeras och detta gäller även jätteplaneten Jupiter. Saturnus är däremot förhållandevis ljusstark och kanses från den tidiga kvällen ända fram till gryningen. För varje natt ökar den i ljusstyrka och når sitt maximum i mars.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden.
Stjärnfall
Det kan bli lite fler "stjärnfall" än vanligt när Jorden passerar genom Alfa-Auriginiderna 6-9 februari (maximum 7-8) och Delta-Leoniderna 15 febr. - 10 mars, med maximum den 25.
Vår galax Vintergatan är ett intressant objekt som brukar synas mycket bra under klara februarinätter.
Den är ju som bekant det mer eller mindre breda svagt lysande band, som sträcker sig över halva himlavalvet.
Idag vet vi att det består av miljoner stjärnor, men olika kulturer har haft olika namn på det, syftande på att man uppfattat det som en väg, flod, bro eller uthälld/utspilld mjölk.
Vintergatan
"Mjölk" ingår ofta i namnet hos flera kulturer. Ordet "galax" syftar också på mjölk, som heter "gala" på grekiska. I vårt land trodde förr man att man kunde utläsa hur vädret skulle bli under den kommande vintern, därav vårt eget namn.
Den förste som såg att Vintergatan inte består av gaser utan avlägsna stjärnor var den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei (1564-1642).
Han firas i år - det internationella astronomiåret - på grund av att det är 400 år sedan han efter holländsk förebild konstruerade ett antal teleskop, med vilkas hjälp han gjorde många banbrytande upptäckter.
En del av upptäckterna var så kontroversiella för den romersk-katolska kyrkan att han i februari 1633 ställdes inför rätta och anklagades för kätteri, vilket ledde till att han i juni samma år dömdes till livstids fängelse.
Galax
Han blev också tvingad att avsvära sig tron på att Jorden kretsar runt Solen.
Om man tar en titt med kikare på vår "granne" Andromedagalaxen så får man en uppfattning om hur vår egen galax är uppbyggd.
Leta på andra sidan Karlavagnen efter stjärnbilderna Pegasus och Andromeda, som tillsammans bildar en stor karlavagnsliknande formation.
Andromeda som motsvarar Karlavagnens "tistelstång" har tre ljusstarka stjärnor på rad och ovanför den mittersta ser man en oval diffus ljusfläck och det är denna som är Andromedagalaxen.
Både Andromedagalaxen och Vintergatan är diskusformade med tätare områden i centrum och ett antal roterande stjärnarmar i den yttre, tunnare delen.
Svarta hål
Vintergatans diameter är cirka 100 000 ljusår och centrum har en tjocklek på cirka 12 000 ljusår.
Antalet stjärnor har beräknats till mer än 100 miljarder.
Allra innerst i Vintergatans centrum finns ett "nav", troligen med ett eller flera stora så kallade svarta hål - kosmiska avlopp som "slukar" all omgivande materia inklusive stjärnor. Bland andra objekt som finns i och kring Vintergatan kan nämnas mörka gasmassor, stoft, stjärnhopar av olika slag samt inte minst så kallade mörk materia.
Om dessa vet man inte mycket utom att dess sammanlagda massa i universum troligen är mångdubbelt större än den synliga materians.
Solsystemet
Vårt solsystem ligger cirka 26 000 ljusår från centrum i en arm som kallas Orionarmen, eftersom den befinner sig nära stjärnbilden Orion.
Så här års står denna arm ungefär rakt i söder. Följer vi Vintergatan en lång bit uppåt kommer vi till den smalare Perseusarmen.
På väg neråt på andra sidan kommer vi till den bredare Sagittariusarmen (uppkallad efter Skytten).
Härifrån avgrenas åt höger den ganska korta Cygnusarmen (uppkallad efter Svanen, som till stor del ligger inom denna arm).
Södra halvklotet
På södra halvklotet förenas Sagittariusarmen och Orionarmen med Kentaurusarmen, som passerar nära stjärnbilden Södra Korset.
Man får en viss känsla av svindel vid tanken på att den så gigantiska galaxen Vintergatan egentligen bara är en "ö" jämsides med hundratals miljarder andra liknande "öar" i kosmos.
Blir det för jobbigt, så gå ut en stjärnklar kväll vid nymåne och ta en extra titt på Vintergatan - visst är den vacker!
Så jobbar vi med nyheter