För att klara av att möta framtidens behov gällande vård och omsorg krävs en omställning till en god och nära vård. Det framgår av en tjänsteskrivelse inför socialnämndens arbetsutskott på onsdagen. Enligt skrivelsen som är undertecknad av Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör och Marica Gardell, socialdirektör, måste fokus ligga på hur gotlänningarnas hälsa kan stärkas och inte bara på att behandla sjukdomar.
Arbetet med utvecklingen av en nära vård pågår i hela landet på lokal, regional och nationell nivå. Men Gotland sticker ut som enda län i landet med ett kraftigt ökat antal äldre och en samtidig minskning av antalet arbetsföra under perioden 2017 till 2026, det visar statistik från Sveriges kommuner och landsting. Detta innebär att en omställning är särskilt viktig på Gotland.
– Vi är tvungna att genomföra en omställning, det finns ingen annan väg ut, säger Mats-Ola Rödén (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Trots att det finns kunskap om hur ohälsosamma levnadsvanor påverkar hälsar pekar utvecklingen åt fel håll. Varje år insjuknar över 90 000 svenskar i sjukdomar kopplade till kostvanor och fysisk inaktivitet. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer.
På Gotland har nära 70 procent av männen och nära 50 procent av kvinnorna fetma eller övervikt och därmed ökad risk för cancer.
Enligt skrivelsen krävs en omställning i hela vårdkedjan för att den kommunala vården och omsorgen ska kunna vara fortsatt effektiv och av hög kvalitet.
För att klara en omställning måste även invånarna ta ett större ansvar för sin hälsa och när det finns behov ska detta ske i samverkan med vården.
– Medvetenheten måste komma, det är inte bara att ta ett pulver och fortsätta leva som vanligt, säger Mats-Ola Rödén.
Insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga eller förbättra 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Genom forskning har ett antal levnadsvanor som är starkt kopplade till kroniska sjukdomar identifierats så som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, stress och sömnstörningar.
Enligt skrivelsen behövs en gemensam kraftansträngning av verksamheter inom region Gotland såväl som andra verksamheter och aktörer i nära dialog med invånarna på Gotland.