Om man inte förstår sig på hur ungdomar kan sitta i timmar och titta på när andra spelar TV-spel kan man jämföra med hur många vuxna gärna sitter i timmar och tittar på Vasaloppet, menar Carl Bergstrand.
På Gotland finns endast en ungdomsmottagning – i Visby. I deras uppdrag ingår att jobba utåtriktat och förebyggande för hela öns ungdomar men som så många andra har man fått anpassa sin verksamhet under pandemiåret till att bli mer digital. Trots detta har man under våren utökat den utåtriktade verksamheten och inkluderat även Visbys sjundeklassare i de träffar man tidigare bara gjort vid landsbygdsskolorna på ön.
– Med träffar menar vi såklart digitalt, vi hade gärna önskat att vara ute i klassrummen, men vi har fått köra det via länk, säger Carl Bergstrand, sjuksköterska.
De digitala träffarna, där man berättar om mottagningen och tar upp några aktuella temafrågor, har gått bra, och det märks att eleverna är vana att ta till sig saker på distans. Men utan det fysiska mötet fångas klart färre frågor från ungdomarna upp.
– Det är mycket enklare att få eleverna att snacka med oss på plats. Att ta sig över tröskeln, eller ställa en fråga i korridoren – allt det går vi miste om, säger Mathilda Östman, barnmorska och teamledare vid ungdomsmottagningen i Visby.
Under pandemin har man tagit emot klart färre ungdomar på mottagningen i Visby. Däremot har det blivit mer unga som hör av sig om psykisk ohälsa menar Mathilda Östman.
Temat för sjundeklassarna i år har varit internet. I dag lever många barn och unga en stor del av sina sociala liv online, vilket för många vuxna kan vara svårt att förstå. Lägger man till en pandemi till det så har det sannolikt blivit än viktigare med skärmarna det senaste året.
– Vi har pratat om vad som är bra och dåligt med nätet och vad de vuxna kan känna oro för när unga använder internet. Vi har också pratat om hur man ska kunna minska glappet mellan den värld de unga lever i men som de vuxna kanske inte förstår, säger Ellen ten Siethoff, kurator.
Utöver att fråga hur barnens dag i skolan har varit, är det lika viktigt att fråga hur barnens dag på nätet har varit, menar Ellen ten Siethoff, kurator vid ungdomsmottagningen i Visby.
När de får frågan, svarar många av de unga att de tycker att vuxna oroar sig lite väl mycket för deras tid på internet. Och de flesta vill att vuxna engagerar sig och lär sig mer om vad de faktiskt gör online.
– Ungdomarna bjuder in till att visa vad som sker på skärmen. De signalerar att de vill att vårdnadshavarna bryr sig mer om vad de gör på nätet. De vill visa vad de håller på med, säger Carl Bergstrand.
Att lära sig mer om barnens aktivitet på nätet ger också en större förståelse för varför det kan uppstå konflikt om man som vuxen går in och bryter skärmtiden för att maten är klar.
Carl Bergstrand, Mathilda Östman, Ellen ten Siethoff, ungdomsmottagningen Visby.
– Det finns ungdomar som har hela sitt sociala umgänge på nätet, det är hela deras sociala tillvaro. Att då komma och stänga av utan förvarning kan få stora konsekvenser. Ett tips till vuxna är att dels engagera sig och försöka lära sig vad det är för plattform eller spel de spelar. Visa intresse, men med respekt för integritet. Hitta konstruktiva lösningar istället för förbud. Att förstå sig på världen och sätta sig in i det ligger på de vuxnas ansvar, säger Ellen ten Siethoff.
Men trots att de unga ofta tycker att vuxna oroar sig lite för mycket, finns det såklart mörkare sidor av internet också. Med sjundeklassarna har man pratat mycket om grooming och nätetikett. Att de lagar och regler som gäller i verkliga livet även gäller online.
– Ryktesspridning, hatkommentarer, låsta forum där man pratar skit om andra. Vi vet att det finns ryktesspridningskanaler i olika forum och appar. Ungdomarna är kreativa och snabba, och mer vana vid sånt här än oss. Så kan vi föra in nätetiketten på något sätt i klasserna, så kanske vi når någonstans, säger Carl Bergstrand.