Fint facit för satsningen på fler män i barnomsorgen

I fjol startade projektet MiFF, Män i förskola/fritidshem, med det uttalade målet att få in fler män i Gotlands barnomsorg: att öppna dörrarna för hälften av befolkningen till en arbetsmarknad som beräknas behöva betydande tillskott av behörig personal under lång tid framöver.
MiFF är ett Mål 3-projekt i samarbete mellan länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, barn- och utbildningsförvaltningen och initiativtagaren MIB, Nätverk för män i barnomsorg. Projektet inleddes våren 2002 och i mars-juni gjorde 12 arbetssökande män med varsin handledare praktik i barnomsorgen, för att få en försmak av ett yrke som ibland karaktäriseras som "dåligt betald barnpassning".
Alla tyckte det var jätteroligt! "Ett häftigt yrke", upplevde flera.
Det konstaterar projektledaren Bo Hansen (f. d. lärare på förskollärare- och barnskötarutbildning, nu gruppledare på Ankaret) och menar att det blev lite av en överraskning för flera män; att barn var så charmiga att arbeta med, att männen var så välkomna bland både personal, barn och ledning och att arbetet var så fritt.
Hansen har under projektets gång samtalat både med kvinnor inom barnomsorgen och med män som slutat, för att ta reda på varför männen är så få och ofta väljer att sluta relativt snabbt.
Kvinnodominans
Att barnomsorg är ett kvinnodominerat yrke visade sig i uppfattningar som att männen kunde uppleva att det var svårt att "bli en i gänget" och att kvinnorna ibland kände att det var svårt att "släppa in männen i deras miljö".
Där krävs, konstaterar Hansen, både att den befintliga arbetsgruppen anpassar sig och att den nyanställde i viss utsträckning lär sig att "ta seden dit han kommer".
Dessutom visade det sig att när det sker neddragningar inom en verksamhet så är männen snabbare att söka sig vidare. Barnomsorgens låga lön spelade också roll.
En annan bidragande orsak är de pedofilhärvor som uppdagades i slutet på 90-talet. Det fick män i hela Sverige att byta jobb eller inriktning för att de kände att "obehagliga blickar" riktades mot dem; exempelvis gick vissa vidare från förskola till grundskola.

Flera har fått jobb
I går avslutades MiFF-projektet, som kan uppvisa ett lyckat facit.
Eftersom många av männen av olika anledningar inte ville studera på högskola så skapade man en skräddarsydd utbildning: sedan 1 augusti i fjol har 15 män i åldrarna 20-44 utbildat sig till barnskötare i Lernias regi. Under 48 veckor varvades teori med praktik på förskola och fritidshem. De nya barnskötarna slutade den 29 augusti i år.
Flera av dem har redan fått vikariat, någon väntar på besked om fast anställning. Hansen konstaterar att övriga står högst på listan eftersom inga "Lasare" är arbetslösa.
Dessutom deltog 19 män i en preparandutbildning, där de bland annat gavs tillfälle att betygskomplettera på Komvux. I augusti började 12 av dem på högskolans lärarutbildning. Vad de väljer för inriktning återstår dock att se.
Hansen konstaterar att rekryteringsbehovet är stort inom förskola respektive högstadie och gymnasium. Behovet blir än större i och med 40-talisternas pensionsavgångar, medan marknaden för 1-7-lärare är mättad.
Preparandutbildningen fortsätter, under förutsättning att högskolans ansökan om en extra lärarutbildning med start hösten 2004 beviljas.

Jämställdshetsfortbildning
Dessutom ska en samverkansgrupp behovsanpassa framtida utbildning och rekrytering. Där ingår barn- och utbildningsförvaltningen, högskolan och arbetsförmedlingen. Man genomförde också jämställdhetsfortbildning för skolpersonal, något som förväntas fortsätta. Modellen med "flerstegsutbildning" har också presenterats för Utbildningsdepartementet, som just nu utreder framtidens barnskötarutbildning.