Firade två decennier i sjösäkerhetens tecken
I 20 år har de samverkat för att göra Gotlands särpräglade far- och badvatten säkrare. Tillsammans har de sparat åtskilliga liv och värden för miljontals kronor.I går firade Sjöräddning Gotland två för sjösäkerheten främjande decennier.
Här på Gotland gick frågan till dåvarande lotsplatschef Jan Ströberg. Alla tänkbara verksamheter kontaktades från kustbevakning och polis, till brandkår och lokalradio och den 29 november 1983 bildades Sjöräddning Gotland, en av Sveriges första regionala samrådsgrupper.
Sjöräddning Gotland är alltså samordnande, inte operativ. Statliga insatser leds från sjöräddningscentralen i Göteborg (MRCC), medan den konkreta verksamheten utförs av respektive enheter, exempelvis Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, kommunal räddningstjänsten, marinen, Livräddningssällskapet, marina hemvärnet, Gotlands fiskareförbund, SOS Alarm, Visby lasarett, Norrlandsflyg (den bolagsägda räddningshelikoptern som har statsfinansierad beredskap), Flygvapnet, polisen och räddningssällskap i Vändburg och Slite och på Gotska Sandön.
Utöver de av MRCC samordnade "utryckningarna" så genomför Gotlands enskilda räddningsenheter naturligtvis ett stort antal insatser varje år.
Hur många personer som ingår i den totala styrkan och kompetensen har ordförande Jante Nordberg, också SAR-handläggare på Sjöfartsverket ingen uppfattning om, men de samlade krafterna och verksamhetsområdena är betydande. Resurserna inom Sjöräddningen finns från Gotska Sandön i norr till Vändburg i söder. Räddningshelikoptern och alla större och mindre räddningsbåtar utgör basen, men det är människorna som utför arbetet även på land.
I början lades mycket kraft på förebyggande arbete, berättar Ströberg. Turisterna hade börjat strömma till och öns unika och ibland förrädiska kringvatten var dem okända. Ett resultat är de skyltar som idag informerar badare, vindsurfare och båtturister om pallkanter, frånlandsvind och underströmmar. Fler skyltar ska dock till och de befintliga ska uppdateras.
Många fiskare har också fått hjälp när motorer lagt av eller skrov sprungit läck eller som när en färöisk fiskebåt drog upp senapsgas på däck och sju man blev tillfälligt förblindade. Den insatsen lärde Gotlands samlade räddningspersonal mycket nytt.
Efter en hel del tester lyckades man också hitta en länspump som kunde fraktas ut med helikopter och användas på egen hand av båtbesättningen. Investeringen landade på 30000 kronor och man beräknar att den enbart under den hårda vintern 86/87 räddade båtar för 6,5 miljoner kronor. Samverkan, stavas det.
Man har också bildat en särskild planeringsgrupp för övningar, som iscensätter och samordnar den vårliga och gemensamma storövningen med alltifrån helikoptrar och båtar, till räddningspersonal på land. Destination Gotlands personal har också drillats i brandsläckning och evakuering och sjösäkerhetsbudskapet sprids även vid uppvisningar och utställningar.
Nu för tiden utgörs bärgnings- och räddningsmålgruppen mer av fritids- och handelsbåtar än av fiskebåtar. Enligt Per-Åke Eriksson, sjöräddningsledare på MRCC har 53 statligt samordnade sjöräddningsfall genomförts i Gotlandsregionen hittills i år. Nästan hälften var fritidsbåtar och merparten av insatserna genomfördes under juli och augusti. Man genomförde också 11 sjuktransporter från båt och plockade upp 3 personer som fallit överbord.
Det har också hänt att badande eller småbåtsåkande turister har orsakat någon "onödig" utryckning från statligt eller lokalt håll, även om de är få.
Oftast hittar man dem i en vik, badandes och skrattandes, konstaterar Berthly Appelquist från Sjöräddningssällskapet Vändburg.
Dock. Med tanke på att det ofta är vädrets makter och naturens krafter som styr och utgången inte alltid blir lika lycklig, så lär Sjöräddning Gotland komma att fortsätta sitt arbete i minst lika många år framöver.
Så jobbar vi med nyheter