"Det är stora belopp det kan röra sig om för en småskalig fiskare, så det är absolut ett stort problem", säger länsfiskekonsulenten Andreas Pettersson om sälskadorna.
Varje år kan yrkesfiskare ansöka om ekonomisk kompensation för så kallad sälskada.
– Det är framförallt skador på nät och garn. Det är där sälen orsakar de största problemen, men även på fångsten. Sälen har helt enkelt plockat bort fisken och oftast ser man bitna fiskar och skador på näten, säger Andreas Pettersson, som är länsfiskekonsulent på Gotland.
En tredjedel av öns yrkesfiskare har fått från 3 500 kronor till 70 000 kronor, beroende på skadornas omfattning. Utbetalningen ligger på liknande nivåer som tidigare år och är statliga medel från Havs- och vattenmyndigheten som hanteras av Länsstyrelsen.
– Problemet med sälen har ökat explosionsartat de senaste åren och det här med skyddsjakt och licensjakt har inte fått effekterna som man har önskat, säger Andreas Pettersson.
Länsstyrelsen på Gotland beviljar även ersättning för kostnaderna i samband med säljakt, och hade en pott på 180 000 kronor, men ingen ansökte.
– Det är faktiskt ingen som har nappat på det. För jägaren är det ett omfattande arbete att ta upp en skjuten säl, bärga den i båten och ta den till en godkänd destruktionsanläggning. Det finns ett ställe i Visby, men ingen jägare eller yrkesfiskare har ett intresse av det här, säger han.
I år har hittills två fällda gråsälar rapporterats in från Gotland till Naturvårdsverket. Totalt får 2 000 gråsälar fällas vid licensjakt per år i Östersjön.
– Men det täcker inte återväxten och de fortsätter att öka, säger Andreas Pettersson.
Gråsälen är en konkurrent till yrkesfisket, som därmed får ersättning för skador och förlorad fångst. Det finns 17 yrkesfiskare på Gotland och det är främst de som fiskar i kustnära områden som drabbas av sälskador.
Enligt honom finns det mellan 60 000 och 70 000 gråsälar i Östersjön, vilket är ungefär som på 20- och 30-talen.
– Då var det jakt på de höga bestånden, man jagade mycket mer och tog tillvara produkterna med sälskinn och sälkött, säger Andreas Pettersson, som tillägger att den handeln inte längre är tillåten enligt EU-regler.
På 70- och 80-talen hade sälbeståndet minskat på grund av miljögifter, vilket har varit ett problem även för fisket.
– Man ser att halterna med gifter som PCB, DDT och dioxiner sjunker på många håll i Östersjön, och ligger till och med under gränsvärdena. Men det kommer nya miljögifter, säger Andreas Pettersson.
Sedan torskstoppet 2019 är det främst flundra och piggvar som fiskas. För att kunna få ersättning för sälskador krävs en yrkesfiskelicens och att skadorna har dokumenterats i en loggbok eller kustfiskejournal.
Sälskadorna beskrivs som ett stort problem av länsfiskekonsulent Andreas Pettersson. "Men det stora hotet är egentligen hela Östersjöns miljö som har blivit mycket försämrad".