"Fiskelägena måste brukas för att bevaras"

För drygt 30 år sedan visade Gotlands hembygdsförbunds inventering att det fanns omkring 250 fiskelägen och närmare 1200 fiskebodar på ön. Redan då hade yrkesfisket minskat i sådan omfattning att var tredje bod nyttjades till annat ändamål. Siffran är förmodligen betydligt högre i dag.
Fler och fler använder dem tidvis som sommarstugor och fler och fler vill genomföra förändringar av både inre och yttre miljö. I takt med att fiskarna blir färre, både de i havet och de på land, hamnar de gamla användningsområdena och dess unika och ofta familjeanknutna kulturhistoria mer och mer i skymundan.
Problematiken har väckt allt hetare känslor på ön, år efter år. Ibland är motsättningarna interna, ibland hamnar de på exempelvis Gotlands kommuns eller Länsstyrelsens bord, när det blir konflikt kring exempelvis en förändring, bygglovsansökan eller besittningsrätt.
Några riktlinjer för hur myndigheter, politiker och privatpersoner ska hantera frågorna finns dock inte. Fiskelägenas nutid och framtid i 2000-talet har aldrig diskuterats på så bred front att man kunnat bestämma sig för vad man absolut måste bevara, respektive vad man kan tänka sig att förändra.
I går togs ett historiskt första steg i den riktningen, då nybildade Gotlands Kulturråd bjudit in alla intresserade till en öppen diskussion i Östergarns bygdegård.
Hembygdsförbundets ordförande Björn Håkansson började med att konstatera att inget fiskeläge är likt det andra. Yrkesfiskare, fritidsfiskare och sommarboende har under åren förts allt närmare varandramen åsikterna har ibland gått isär. Är konflikten därmed given? undrade Håkansson.
Eller är det ingen konflikt, utan bara naturlig utveckling? Jag tror man kan lära sig mycket om hur vi ska hantera framtiden, genom att titta på det som varit.
<span class=MR>Bevara och utveckla</span>
Två fiskarföreningar gav exempel på hur man kan både bevara och utveckla det kulturhistoriska arvet.
I Lickershamn arbetar trettiotalet medlemmar fortfarande för att främst främja hamnen och fisket, samtidigt som man satsat på gästhamnen som i fjol hade 800 gästnätter och genererade 100000 kronor. Pengar som gick direkt tillbaka i föreningen och fiskeläget. Sommarboende tillåts inte, däremot ett par övernattningar då och då, berättade Leif Dahlby.
Samma sak i Gnisvärds fiskarförening. Där är all förändring av de 43 bodarnas utsida och andrahandsuthyrning förbjuden. Samtidigt har man valt att dra in elektricitet och tillåta inre ombyggnationer för att göra bodarna mer övernattningsvänliga.
Göte Utas menade att bodarna måste brukas för att bevaras och i dagsläget finns bara någon enstaka fiskare kvar i Gnisvärd. Men något sommarstugeområde fick det inte bli!
Det är viktigt att det fortfarande ser ut som ett fiskeläge. Det kämpar vi för, även om tiderna förändras. Vi har fått allt svårare att fylla hamnplatserna sedan torsken försvann...
Fler tyckte att det var en nödvändighet att släppa in nya strömningar, medan andra tyckte att stor restriktivitet borde gälla.
<span class=MR>Snårigt regelverk</span>
Regelverk kring exempelvis strandskydd, naturreservat och bygglov avgör mycket men kan vara rejält snåriga för den oinvigde.
Därför informerade bygglovsarkitekt Mikael Westberg om hur sådana här ärenden behandlas av kommun, länsstyrelse och remissinstanser.
Ett par röster ifrågasatte tillsynen av att lagstiftning och beslut efterlevs. Flera bodar har även till det yttre gjorts om till sommarboende; är det tillåtet? undrade någon.
Svar nej, konstaterades det. Det framkom dock att om en bygglovspliktig förändring genomfördes för mer än tio år sedan, så kan man inte kräva att det ska återställas i ursprungsskick. Däremot kan det strida mot Miljöbalkens strandskydd och därmed bli föremål för åtalsanmälan.
Länsstyrelsen arbetar just nu med att förbättra tillsynen.
Det ifrågasattes även varför de lokala fiskarföreningarna inte längre blir inbjudna att tycka till när någon begär dispens från strandskyddet. Mikael Westberg tyckte att förfrågan verkade rimlig och lovade ta med sig synpunkten.
Under ett efterföljande grupparbete fick mötesdeltagarna själva svara på frågor om vad som ska bevaras, vad som kan ändras och hur man vill att fiskelägena ska brukas i framtiden.
Åsikterna ska nu sammanfattas och presenteras på kultur- och fritidsförvaltningens hemsida.
Målet är att synpunkternaoch fler välkomnadesska staka ut kursen mot en enad hantering av Gotlands historiska fiskelägen, nu och i framtiden.
Östergarnsröst. "En strandbod borde få vara en strandbod och ett fiskeläge ett fiskeläge. Då behövs ingen altan
eller köksinredning, för då blir det en sommarstuga!" tyckte Valter Söderström.
Efterlyste vägledning. "Vi är ganska riktningslösa i de här
ärendena. Det vore en fördel ur kulturhistorisk aspekt om vi fick en något så när gemensam syn på hur vi ska hantera frågorna." sade Jörgen Renström, som jobbar med bygglovsremisser på
Länsmuseet.
Vägledare. Ett femtiotal personer hade sökt sig till Östergarn för att säga sin mening om hur öns fiskelägen ska brukas. Tanken är att deras synpunkter ska bli ett första steg mot en vägledning för myndigheter, beslutsfattare och enskilda.Foto: GUNNAR LAUBERG