Enligt Veronica Hermann, folkhälsostrateg på Region Gotland, mår gotlänningarna generellt sett lika bra – eller dåligt – som resten av svenskarna.
Vi har redan skrivit otaliga artiklar på samma tema. År 2000 hade GT rubriken ”Feta, fattiga – och sjukast”. År 2005 löd en rubrik: "Kortare livslängd – och rökningen minskar men fetman ökar på ön". Folkhälsosiffror visar att det dessvärre inte har hänt särskilt mycket de senaste 20 åren.
Siffrorna, som baseras på folkhälsoenkäten, visar att sex av tio män och varannan kvinna på Gotland har antingen övervikt eller fetma. En anledning till det är att tre av tio vuxna rör sig mindre än rekommendationen på 2,5 timmar i veckan. Bland ungdomar har sex av tio mindre än fem timmar fysisk aktivitet i veckan. Samtidigt har varannan ungdom mer än fyra timmars skärmtid en vardag efter skolan, och ännu mer på helgen.
Dessutom äter många gotlänningar – framförallt män – för lite frukt och grönt. Samtidigt är männen överrepresenterade när det gäller riskbruk av alkohol. Kvinnor lider däremot oftare av psykisk ohälsa än män.
Men – rapporten är inte helt nattsvart. En framgång är att rökningen fortsätter att minska. Nu för tiden röker mindre än en av tio gotlänningar dagligen.
Enligt Veronica Hermann, folkhälsostrateg på Region Gotland, mår gotlänningar generellt sett lika bra – eller dåligt – som resten av svenskarna.
– Det är jättemånga faktorer som lett fram vårt mående. Två av dem är att vi inte behöver göra saker med kroppen på samma sätt längre, och att vi har tillgång till mat på ett helt annat sätt. Mat finns överallt i överflöd.
Vad krävs då för att gotlänningarna ska börja må bättre? Det är 10 000-kronorsfrågan, som Region Gotland jobbar hårt med för att knäcka. Representanter från flera olika förvaltningar har slagit sina kloka huvuden ihop och resultatet blev en omfattande färdplan som ska stärka hälsan hos såväl friska som sjuka.
Omställningsarbetet kallades förr ”God och nära vård” men har döpts om till ”Hälsa genom hela livet” eftersom ”god hälsa börjar i medborgarens vardag och inte i sjukvården”, som de skriver.
"För att folkhälsan ska bli bättre måste alla kraftsamla åt samma håll", säger Emma Norrby på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som arbetar med regionens omställningsarbete.
Färdplanen är godkänd och klar – nu återstår det bara att genomföra den.
Men arbetet med folkhälsa är inte nytt. Vad säger att ni kommer att lyckas förbättra den nu?
– Angelägenhetsgraden är högre i dag. Det är inte bara vi som jobbar med frågan utan det är en nationell rörelse, som stöds av politiker och förändrad lagstiftning, säger Emma Norrby, som arbetar med regionens omställningsarbete.
Hon får medhåll av Veronica Hermann:
– Det är en tydlig omställning som säger att vi verkligen måste jobba främjande och förebyggande.
En åtgärd som redan genomförts är att regionen infört hälsosamtal med barn vid 2,5-årsbesöket, för att lära dem om goda levnadsvanor. Regionen har även startat ett projekt med fysioterapeut i skolan, för att stödja elever i åk 4–5 till delaktighet och rörelse. Just nu pågår ett arbete med att öka förskrivning av fysisk aktivitet på recept, eftersom forskning visar att det i många fall ger bättre effekt än läkemedel. I höst kommer regionen att starta ett samarbete med kulturen kring dans och psykisk hälsa för tonårstjejer.
I färdplanen konstateras det att dagens hälso- och sjukvårdssystem tillkommit i en annan tid och svarar inte mot de behov som är vanliga i dag. ”När den organiserades var infektionssjukdomar och olycksfall vanligast. I dag är det oerhört vanligt att man har kroniska sjukdomar”, säger Emma Norrby.
Parallellt med färdplanen, som främst fokuserar på vad regionen behöver göra, pågår ett arbete med att ta fram ett genomförandeprogram för hela det gotländska samhället med alla dess aktörer; allt från kyrkan till polisen.
– För att folkhälsan ska bli bättre måste alla kraftsamla åt samma håll, säger Emma Norrby.