Fler kvinnor med makt

Det privata näringslivet granskades för två år sedan av länsstyrelsen som räknade hur många kvinnor respektive män som fanns i styrelser och ledningsgrupper. Rapporten 2003 skrevs av Ida Holmgren, Göteborgs universitet. Nringslivet låg då en bra bit efter den offentliga verksamheten vad gäller en jämn könsfördelning.

Hot kan vara orsaken
Länsstyrelsen ville därför studera om det blivit någon förändring och har följt upp under sökningen från 2003. Resultatet visar på en förbättring inom det privata näringslivet, även om många styrelser och ledningsgrupper fortfarande är dominerade av män.
Kriteriet för en jämn könsfördelning i en organisation är att högst 60 procent är av samma kön.
Det talas mycket politiskt om krav på kvotering för att tvinga fram fler kvinnor i bolagsstyrelserna, kanske är detta "hot" en av orsakerna till att andelen kvinnor har ökat sedan 2003.
Det tror i alla fall länsstyrelsens utredare Mia Hallin och Kicki Scheller i sin rapport. Några intervjuer har inte gjorts, undersökningen består av samma enkät som skickades ut 2003, detta för att få ett jämförbart material. Ökad kunskap kring genus och jämställdhet är troligen också en förklaring till det bättre resultatet tror länsstyrelsen.

Förbättring i det privata
Vilka orsakerna än är så kan man konstatera att jämställdheten har förbättrats i det privata näringslivet.
67 företag på Gotland har fått enkäten, 54 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 80 procent. En majoritet, 43, av de som svarade 2005 fanns även med i undersökningen 2003.
För två år sedan var bara åtta procent av styrelserna jämställda i näringslivet, den nu genomförda kartläggningen visar att 24 procent är jämställda. Långsammare går det i ledningsgrupperna, där har jämställdheten inte ökat mer än åtta procent.
En ledningsgrupp i kartläggningen är kvinnodominerad men inget företag har en styrelse och ledningsgrupp bestående av enbart kvinnor. De helt eller delvis mansdominerade ledningsgrupperna utgör dock hela 74 procent, och 22 procent har en jämn könsfördelning.

Jämställdhetsplaner
De demokratiska maktfälten är mer jämställda än de ekonomiska konstaterar länsstyrelsen också. I rapporten, Makt och inflytande - förändringar sker! (som alltså är en uppföljning på Makt och inflytande i förändring 2003) finns också resultatet från en c-uppsats "Skillnadernas språk" med. Uppsatsen är skriven av Therese Magnusson, Högskolan på Gotland, som har studerat representationen i offentlig verksamhet på Gotland. Hon konstaterar att 60 procent av nämnder och styrelser i den kommunala verksamheten är jämställd, en förbättring från 2003 då procenttalet var 54.
Magnusson slår fast att det är olika medvetna politiska beslut som lett fram till förbättringen: styrdokument, riktlinjer, jämställdhetsplaner samt skyldighet att redovisa resultaten.

Fler kvinnor med makt

Jämställdheten utvecklas bättre i det demokratiska maktfältet än i det ekonomiska.Men det går framåt även inom det privata näringslivet.Sedan 2003 har styrelserna i näringslivet blivit mer jämställda men i ledningsgrupperna går det långsammare att förändra den manliga dominansen.

Jämställdheten utvecklas bättre i det demokratiska maktfältet än i det ekonomiska.
Men det går framåt även inom det privata näringslivet.
Sedan 2003 har styrelserna i näringslivet blivit mer jämställda men i ledningsgrupperna går det långsammare att förändra den manliga dominansen.