Den 15 april ska ansökningarna till universitet och högskola vara inne. En trend är att de nischade kurserna ökar.
Liksom tidigare år kommer sannolikt de stora utbildningarna, som de i ekonomi och samhällsvetenskap, att ha flest sökande. Det lär fortsatt vara svårast att komma in på läkarlinjen eller arkitekt- och psykologutbildningarna. En trend kan dock skönjas bland de närmare 15 000 olika sökalternativ som finns inför hösten 2008, och det är hårt nischade eller specialiserade kurser.
Filmeffekter
– Under de senaste åren har lärosätena gjort om och specialiserat sig. Till exempel är det nu ganska vanligt att man utbildar folk på akademisk nivå för att utveckla dataspel. Det hade ingen hört talas om för tio år sedan, säger Pierre Bastin, chef för antagningsenheten på Verket för högskoleservice.
Bastin beskriver en verklighet där landets femtiotal universitet och högskolor försöker hitta olika vägar att både tillgodose studenternas behov och arbetsmarknadens önskemål.
– För några år sedan var det enormt många som sökte IT-utbildningar men i dag är trycket inte lika högt. Det kan vara svårt för lärosätena att hänga med på en arbetsmarknad som ändras fort eftersom de också har krav på sig att hålla akademisk kvalitet, säger han.
Den som skummar igenom utbildningarna på www.studera.nu finner onekligen en del udda ämnen. Där finns kurser i hippologi (läran om hästar), egyptologi, glasdesign, arkeoosteologi (historisk osteologi, att studera de skelettben som hittas vid utgrävningar) och människa-datorinteraktion. Och Linköpings universitet i Norrköping blir första skola utanför USA att erbjuda kurser i specialeffekter för film och video i samarbete med Hollywoodbolaget Sony Imageworks akademiska nätverk.
Tapp
En utbildning som var ovanlig när den kom men som blivit väldigt populär är fastighetsmäklarutbildningen. Nu finns den på Högskolan i Borås, Högskolan Väst, Luleå tekniska universitet och Malmö högskola.
– Flera skolor har också försökt ta fram tvärvetenskapliga utbildningar på till exempel miljöområdet. Det spänner ju över både tekniska ämnen som kemi och fysik och mer samhällsorienterade, säger Bastin.
TT: Ditt råd till den som funderar på att börja plugga?
– Sök det du vill läsa, man måste välja efter intresse. Och sök i tid, vår skyldighet att behandla din ansökan upphör om den inte kommer in i tid.
Till den pågående vårterminen antogs 148 147 personer. Men de som tas in till höstens kurs- och linjestarter kommer att vara betydligt fler, troligen uppemot 200 000 (i fjol antogs 191 000), eftersom fler kurser startar på hösten.
Hösten 2006 läste totalt 338 000 personer på universitet eller högskola. Det är betydligt fler än för tio år sedan då omkring 305 000 pluggade.
– Men de senaste två åren har vi sett ett tapp. Det finns vakanser på lärosätena, de fyller inte riktigt ut sin kostym, säger Torbjörn Lindqvist, statistiker på Högskoleverket.
Tappet beror till stor del på den högkonjunktur som rått, många studenter har valt att jobba i stället för att läsa. Bland annat har det varit svårt att rekrytera elever till vissa ingenjörsutbildningar samt blivande lärare i de naturvetenskapliga ämnena matte, fysik och kemi.
Flest tjejer
Vem är det då som pluggar? Sedan 1977 har tjejerna varit i majoritet, ungefär 60 procent av landets studenter är kvinnor.
– Man brukar tala om att gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar främst lockar pojkar eller män. Men många kvinnodominerade arbeten som lärare och de inom vårdsektorn kräver högskoleutbildning, säger Lindqvist och lägger till att kvinnor i snitt har bättre gymnasiebetyg och att de i högre grad tar sin högskoleexamen än män.
Medianåldern på studenterna i stort är 25 år, medan så kallade nya sökande – som inte läst tidigare – är 22 år. En stor grupp på skolorna är utländska studenter, i fjol var de 27 900.
– Det vanligaste är att de kommer från Tyskland och Finland, men även Kina och Pakistan är stora länder, säger Lindqvist.
Tina Magnergård Bjers/TT