En strid inom kyrkan om vem ska få köpa prästgården i Stenkyrka pågår sedan utvecklingsbolaget blivit överbjuden med nära två miljoner trots att inte fastigheten varit ute på öppna marknaden. I ytterligare två fall den senaste tiden har prästgårdar sålts utan öppen budgivning. Det är Väskinde och Fårö prästgårdar.
– När vi sålde Väskinde prästgård gjorde mäklare två värderingar och de som bott där i 17 år erbjöds att köpa till priset som låg däremellan, säger Martina Åkeson Wollbo och berättar att samma sak gjordes med prästgården på Fårö.
Den som hade bott där var Martina Åkeson Wollbo själv som är kyrkoherde i Norra Gotlands pastorat. På Fårö hade Frans Brozén bott i tio år. Han är ledamot i kyrkorådet för Norra Gotlands pastorat.
– Jag har inte deltagit i beslutet att sälja Stenkyrka prästgård eftersom jag är jävig, både när det gäller att jag köpt en prästgård själv och att jag har kompisar i utvecklingsbolaget, säger han.
Väskinde prästgård såldes för drygt 3,4 miljoner kronor medan Fårö prästgård gick för drygt 3,3 miljoner kronor.
Vad priset hade stannat på om man bjudit ut fastigheterna på öppna marknaden när det gäller Fårö, Väskinde och Stenkyrka prästgårdar är svårt att sia om. Romaklosterns pastorat sålde prästgården i Barlingbo vid årsskiftet. En fastighetsmäklare bjöd ut prästgården för drygt 2,9 miljoner kronor och slutpriset stannade på 3,6 miljoner kronor.
När det gäller prästgården i Stenkyrka bjöds den inte heller ut på öppna marknaden men en privatperson gav sig in i budgivningen ändå. Martina Åkeson Wollbo, som är kyrkoherde i pastoratet, var med och beslutade om att sälja prästgården till det högre budet på 5,4 miljoner kronor.
– Den här köparen hade frågat flera gånger om vi skulle sälja och visat stort intresse för att bo och leva i Stenkyrka. Det är en bra poäng, säger hon som vill använda pengarna för att bygga ett klimatsmart handikappanpassat församlingshem i ett plan vid kyrkan.
Beslutet att sälja Stenkyrka prästgård till en privatperson ifrågasattes av Stenkyrka församling, registrerad som lagfaren ägare till fastigheten, som lämnar en skriftlig inlaga till domkapitlet där man framhåller att beslutet inte gått korrekt till och vill ha en bedömning.
– Vi ska också vända oss till revisorerna säger Anne Ståhl Mousa, ordförande i församlingsrådet som vill sälja till utvecklingsbolaget.
Att pastoraten säljer fastigheter handlar till stor del om att man behöver pengar. I samband med att de gotländska pastoraten slogs ihop gjordes också en fastighetsinventering för att se vilka objekt som gick att avyttra.
– Det fanns omkring 70 fastigheter som kyrkan ägde, säger Christer Hedlund, ordförande i kyrkofullmäktige i pastoratet som överlåter åt kyrkorådet att ta försäljningsbeslut.
– Det är kärvt ekonomiskt och flera av fastigheterna är dyra i drift, säger han.
– I Stenkyrka ville man ha prästgården som ett centrum för föreningar och organisationer i bygden och där kyrkan också kan vara med, men öppet för betydligt fler, säger han och berättar att det var så man gjorde när man sålde Forsagården i Lärbro till ett utvecklingsbolag.
En motion har lämnats in till Gotlands norra pastorat om att alla fastigheter ska säljas på öppna marknaden.
FOTNOT. Texten är korrigerad. Frans Brozén är ledamot i kyrkorådet.