Mellan mitten av 80-talet till mitten av 10-talet fördubblades antalet unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom enligt folkhälsomyndigheten. Utöver det stod det i BRIS årsrapport för 2020 klart att pandemin påverkat många barns tillvaro negativt med stora ökningar av samtal från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld.
Rapporterna bygger på hur läget ser ut i landet som helhet, men även på Första linjen i Visby har man märkt av att allt fler ringer.
– Vi tycker att det söker fler och fler barn och ungdomar hit. Det är mycket oro. Ibland kan det handla om stressande och pressande skoldagar, ibland är det kopplat mot tvång eller ätproblematik, säger Rosita Andersson, psykolog vid Första linjen.
Till dem inkommer omkring 10-30 samtal i veckan från nya personer. Verksamheten har bara funnits i två år men Rosita Andersson, som tidigare jobbat med samma frågor på Barn- och ungdomspsykiatrin, upplever att det är allt fler som ringer in.
– Det kan vara olika omständigheter som gör att behoven ökar, men även att både vuxna och barn tänker att det inte är så farligt att berätta om det är något som inte känns bra just nu. Folk vågar vara mer öppna, säger Rosita Andersson.
Många av de samtal som kommer in till Första linjen är av lindrig karaktär och i flera fall räcker den handledning som ges över telefon.
Ibland kan det dock röra sig om allvarligare psykisk ohälsa. Organisationen Suicide Zero delade under vecka 20 ut boken "Livsviktiga samtal" till hushåll där det bor en nioåring. Sara Nyd är volontär för Suicide Zero på Gotland och menar ett en stor och viktig del i arbetet mot psykisk ohälsa är att prata.
– Alla har kriser i livet vid olika tidpunkter och i olika grad. Det är viktigt att veta hur man hanterar det. Lär vi våra barn att prata om känslor och det man går igenom i tid, så ger man dem också en bättre grund för när det väl händer något senare i livet, säger Sara Nyd.
Man behöver inte alltid prata om de tunga sakerna, det kan handla om enklare känslor och konflikter, eller till en början bara visa att man finns där.
– Alla har varit med om saker i skolan eller ännu tidigare. I sandlådan är det konflikt om spadar, även det kan man prata igenom tidigt. Att lära sig att uttrycka sig och beskriva hur man mår är inte så lätt alla gånger, säger Sara Nyd.
Hon poängterar även att man som vuxen inte alltid måste lösa problemen. Det viktiga är att våga fråga och visa att man lyssnar.
– Ställ öppna frågor och låt dem fundera. Ta till dig och lyssna. Döm inte och låt dem prata klart. Vi har lätt att vilja hjälpa och komma med tips och råd, men det ska man vara sparsam med. Många gånger kan de under samtalets gång komma på lösningar själv.
Hon har själv erfarenhet av att vara den som behöver hjälp och är öppen med att hon försökt ta sitt liv i en period då hon inte mådde bra. Och även när det handlar om psykiska ohälsa som kan få allvarliga konsekvenser är det av yttersta vikt att våga fråga.
– När det handlar om suicid och depression är man rädd för att göra fel. Men det är aldrig fel att fråga. Om det är suicidtankar kan det vara bra att vara rak och tydlig för att få ja- eller nej-svar. Har du tänkt ta dit liv? Vad har du för tankar om döden?
Behöver du hjälp med att hantera situationen går det bra att ringa Första linjen, även som förälder.