Fler vill köpa men färre får
35 lamm i veckan. Det är vad Meny Gotland skulle vilja ha. Men de får bara 25. Det är hopplöst, sa Peter Larsson från Meny Gotland när han träffade de gotländska lamm-producenterna på fåravelsföreningens årsmöte.
Men det har gått riktigt bra. Meny Gotland har inga problem att få avsättning för sina produkter. I dagsläget säljer de styckbitar av lamm till gotländska butiker och till ett 10-tal butiker i Stockholm.
Stockholmskunderna skulle kunna vara betydligt fler.
Där skriker man efter gotländskt lamm, men vi kan inte gå ut i fler butiker i Stockholm eftersom vi inte får in mer lammkött, säger Peter Larsson.
Meny Gotland får köpa 25 lamm i veckan från Swedish Meats, men de skulle vilja ha åtminstone 35 lamm. Och till påsk vill de ha ännu fler:
I november lade vi in en beställning på 60 lamm till påsk, men ännu har vi inte ens kunnat få besked om vi kan få det eller inte, säger Peter Larsson.
<span class=MR>Brist på lamm</span>
Så här ser det ut över hela linjen, konstaterar Sofia Persson som jobbar med inköp av lammkött i Swedish Meats östra region.
Stora delar av året, och i synnerhet på våren och omkring påsk, är det sådan brist på lamm att man måste kvotera tilldelningen till kunderna.
Det här sticker i ögonen på de gotländska lamm-producenterna.
Vid Gotlands fåravelsförenings årsmöte på Folkhögskolan i Hemse på lördagen framkom det tydligt hur svårt det är att få ihop tillgången med efterfrågan på lammköttsmarknaden:
För samtidigt som vi svenskar äter allt mer lammkött (konsumtionen steg med 16 procent i fjol) så sjunker vår konsumtion av svenskt lammkött.
Hela konsumtionsökningen, och mer ändå, tillgodoses med importerat kött. Och samtidigt som efterfrågan på lammköttet ökar och det har blivit något bättre betalt för lammköttet, så minskar antalet lammköttsleverantörer till Swedish Meats.
På Gotland fanns det 137 leverantörer år 2002. I fjol var de bara 118. Och dessa leverantörer har färre lamm än förr.
<span class=MR>Färre lammproducenter</span>
Sofia Persson tycker att det är särskilt allvarligt att de riktigt stora lammproducenterna försvinner. 2002 fanns det 4 gårdar som hade 500 djur eller mer. I fjol var det bara en gård som var så stor.
Satsningen på vårlamm är ett sätt att hålla uppe konsumtionen av det svenska lammköttet. Det är en satsning som man nu jobbar vidare med.
Just nu annonserar Swedish Meats efter livlammstackor från slaktdjursbesättningar som kommer att säljas vidare till särskilda vårlammsproducenter.
Det här är en satsning som kostar pengar och på årsmötet muttrades det en del om det från höstlamms-producenternas led, men Sofia Persson tycker att satsningen på vårlamm är något som kommer alla lammköttsproducenter till del:
Dels kan Swedish Meats hålla igång en egen styckning av lamm och i den förädlingen finns det pengar att tjäna. Dels behåller lammköttet sin hyllplats i butikerna om man kan leverera året om:
Har vi inte den hyllplatsen på våren så har vi den inte på hösten heller. På det här sättet vill vi göra lammnäringen till en produktionsgren som hävdar sig väl gentemot de andra, säger Sofia Persson.
Jämfört med andra djurslag så är det inte så jädrans dumt med lamm i alla fall, tycker lammbonden Björn Eriksson från Gammelgarn.
<span class=MR>Prisutdelning</span>
I samband med årsmötet för Gotlands fåravelsförening delades det ut priser:
Lena och Sylve Pettersson, Hemse, fick 2003 års pris för "högst avkommebeprövade äldre bagge".
I kategorin "hög produktion i Fårkontrollen år 2003" delades priser ut till Sigfrid Pettersson, Etelhem, Tommy Pettersson och Elisabeth Havdell, Fide, Lars Assarsson, Tofta, Barbro och Hans Pettersson, Tofta, samt Monica och Ingvar Bolin, Stenkyrka.
Vid förhandlingarna diskuterade man också EU:s jordbruksreform och man kom fram till att den kommer att gynna den gotländska fårnäringen.
"Förslaget till nya svenska regler innebär att grundstödet till betesmark och åkermark ekonomiskt jämställs. Detta kommer att på ett väsentligt sätt underlätta en bra fåravel och en stabil lammproduktion. Det kommer också att säkerställa ett fortsatt öppet och vackert landskap på Gotland.Reformen ger en bra grund för vår del av lantbruket", skriver föreningen i ett uttalande som bland annat kommer att skickas till riksdagen, regeringen, länsstyrelsen, kommunen, LRF och den egna riksorganisationen.
Så jobbar vi med nyheter