Flera beslut måste gå rätt om Gotlands betodling skall leva kvar

Beslutet där är av betydelse för alla EU-ländernas betodlare.
När EU-beslutet väl är fattat skall Sverige besluta om tillämpningen och då är besluten av ännu större betydelse än EU-besluten för Gotlands odlare.

I rådsförhandlingarna i Bryssel företräds Sverige av jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Med sig till Bryssel har hon en klart utmålad hotbild för de gotländska odlarna. I fredags tog hon nämligen emot en uppvaktning bestående av gotländska betodlare i Stockholm.
- Jag tycker att vi hade en bra diskussion, säger de gotländska odlarnas ordförande Svante Runfeldt. Sen hoppas man förstås alltid att man skall få ut mer än man verkligen får vid en uppvaktning.
Gotlänningarna fick inga löften, men känner sig förvissade om att Nykvist nu väl känner till de gotländska problemet.

Kompromiss
Då rådsförhandlingen i går inleddes lade ordförandelandet Storbitanninen fram ett kompromissförslag, som innebär att det först framlagda förslaget justeras i viss mån. Justeringen gäller hur lång övergångstiden skall vara innan den nya ordningen är genomförd. I ursprungsförslaget räknade man med tre år, nu lägger britterna på ett år till.
Det som kvarstår är den kraftiga sänkningen av priset på betor och socker. Betpriset skall enligt förslaget sänkas med 42 procent under omställningsperioden. Också förslaget om att odlarna skal kompenseras med 60 procent av sitt inkomstbortfall ligger kvar.
Europeiska betodlare har protesterat mot den kraftiga sänkningen av betpriset bland annat vid en stor manifestation i Bryssel i somras.
- Vi är medvetna om att en förändring måste till, men det här förslaget är alltför långtgående tycker vi, säger Svante Runfeldt.
Sverige är en av de nationer som är för den nya ordningen. Man väntade i går att exempelvis Frankrike skulle sätta sig emot den kraftiga prissänkningen.
En annan nyhet i kompromissförslaget är att man nu säger att kompensation skall kunna utgå inte bara för nedlagda industrier utan också för regioner som upphör med odlingen.
- Det här är inte positivt för oss, säger Svante Runfeldt.
Han menar att förslaget om det genomförs skulle kunna möjliggöra för Danisco att lägga ned odlingen exempelvis på Gotland. Överhuvudtaget är det så att odlingen i ytterområdena får det kärvare med den nya sockerregimen, som syftar till att rationalisera hela näringen.

Nattförhandlingar
Jordbruksministrarna ägnade en stor del av dagen åt diskussioner om fiske och först kl 15 satte de sig ner bakom stängda dörrar för att diskutera sockerreformen.
- Det är inte alls säkert att det blir något beslut i natt, sa svenske jordbruksministerns pressekreterare Anders Grönwall till GA på tisdagskvällen.
I dag eller i morgon kommer gissningsvis en överenskommelse att kunna presenteras. Ministrarna känner sig antagligen en aning tidspressade eftersom nuvarande överenskommelse om betodlingen går ut i mitten av nästa år. Utan avtal blir det kaos.
För de gotländska odlarna är det av största intresse hur Sverige framöver kommer att hantera sockerbetsodlingen på det nationella planet.
En avgörande fråga är hur kompensationen på 60 procent av prissänkningen kommer att användas. Det finns två alternativ. Det ena är att stödet läggs till det nuvarande gårdsstödet och fördelas mellan alla lantbrukare, alltså även bland sådana om inte har odlat betor.
Det andra är att stödet fördelas mellan betodlarna bara.
- Om stödpengarna går bara till betodlarna och om vi dessutom får hjälp med fraktkostnaden kan vi klara den gotländska betodlingen, säger Svante Runfeldt.